Inflation, räntar - och hur allt hänger ihop

2008 hade vi en global finanskris som kostade världen enorma summor. Precis när vi betat av problemen som följde i dess kölvatten så slog pandemin till. Den kommer på sikt att kosta världen ännu mer.

Ekonomiska kriser brukar hanteras med sänkta räntor. Det gör att du och jag får mer pengar över till att konsumera. Företag kan investera eller anställa personal. Om pengar är billiga så håller vi ekonomin rullande. Alternativet är att hela världen går i konkurs och det vill ingen.

Men hur gör vi i ett läge när räntorna redan är nere på noll? Jo, då får länderna ta stora lån från centralbankerna för att hålla samhällen och företag över ytan. Nya pengar trycks och skickas ut i världen, vilket skapar inflation; alltså prisökningar. Samtidigt ställer pandemin till det med leveranser på grund av olika länders restriktioner. Det råder brist på en mängd varor, vilket gör att de varor som faktiskt finns blir dyrare. De skenande energipriserna driver också på inflationen. Just nu upplever vi i Sverige en reell lönesänkning eftersom priserna ökar mer än lönerna.

Mot den bakgrunden tror marknaden, eftersom vi har en inflation, att räntorna kommer stiga framöver. Riksbanken å andra sidan håller nere styrräntan eftersom vi måste vänta ut pandemin innan det kan bli aktuellt med en höjning. Många tror också att inflationen är en tillfällig flaskhals. När världen öppnar och leveranskedjorna funkar igen så går inflationen ner per automatik.
Vi försöker rekommendera våra kunder att inte oroa sig för höjda räntor i det långa loppet. Vill man binda sina lån är det fortfarande inte särskilt dyrt – vi har varit bortskämda under cirka tio års tid med enormt låga räntor. Klarar man svängningar så ska man fortsätta ha rörlig ränta på sina lån, det har alltid varit mest lönsamt över tid.
Det vi alla hoppas mest på är att pandemin är inne i slutspurten nu, så att vi alla kan återgå till en mer normal vardag med en mer stabil ekonomi.