Regional tillväxt mot alla odds: Drivkrafterna för långsiktig tillväxt i nordiska regioner
Ansvarig Forskare: Dr. Markus Grillitsch, Lunds Universitet, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi.
Ökande skillnader mellan storstadsregioner och mer glesa regionala miljöer innebär utmaningar för samhället. Utanför storstadsområdena finns färre och mer likriktade arbetstillfällen än i storstadsområdena. Utsikterna för att nya arbetstillfällen skapas är små. Det här innebär att arbetskraften (i synnerhet den högkvalificerade arbetskraften) omfördelas till storstadsområden, vilket är en av orsakerna till avfolkning av glesbygden.
Den huvudsakliga orsaken till dessa växande skillnader är att ekonomisk utveckling mer och mer drivs av kunskapsintensiva verksamheter inom både tillverkande industri (t.ex. IT, bioteknik) och tjänstesektor (t.ex. finansiella tjänster, konsultverksamhet). Denna typ av verksamhet frodas i storstadsregioner där fördelar från samlokalisering och klusterbildningar och stora och avancerade närmarknader kombineras med en högre grad av branschmässig mångfald. I glesa regionala miljöer och regioner med hög grad av specialisering inom traditionella sektorer är det betydligt svårare att uppnå och bibehålla konkurrenskraft i den moderna kunskapsintensiva ekonomin.
Regioner har därför olika förutsättningar för att kunna konkurrera, vara innovativa och stimulera ekonomisk tillväxt. Det är därför förvånande att en stor del av de observerade skillnaderna i regionalekonomisk tillväxt finns kvar även efter att man kontrollerat för strukturella faktorer (t.ex. branschstruktur, kapitaltillgång, humankapitalets sammansättning, regionstorlek och infrastruktur). Annorlunda uttryckt så växer vissa regioner betydligt snabbare än vad som kan förväntas givet deras förutsättningar medan motsatt förhållande observeras för andra regioner. Med detta som utgångspunkt syftar det här projektet till att besvara följande övergripande forskningsfråga:
Varför växer vissa regioner mer (eller mindre) än andra regioner trots att de uppvisar liknande strukturella förutsättningar?
Vi vet förvånansvärt lite om denna grundläggande och för policyaktörer direkt avgörande fråga. Policyaktörer har liten möjlighet att påverka strukturella regionala förutsättningar då dessa till stor del är ett resultat av historiska processer. Det avgörande ur ett policyperspektiv är hur man utifrån strukturella förutsättningar kan stimulera ekonomisk tillväxt genom att aktivera olika aktörers handlingspotential och deras nätverk på den regionala, nationella och globala nivån.
Forskningsfrågan besvaras genom studier i Sverige, Norge och Finland mellan 1990 och 2015. Projektet kombinerar sofistikerad kvantitativ metod med kvalitativa metoder på ett för forskningsområdet nydanande sätt. Den kvantitativa analysen används för att identifiera regioner som under specifika perioder uppvisar exceptionellt hög eller låg tillväxt som inte kan förklaras av strukturella faktorer. Denna icke-förklarade variation ses som en indikator på aktörsspecifika faktorer för ekonomisk utveckling.
Våra fallstudier fokuserar på regioner med exceptionellt hög eller låg tillväxt för att på så sätt göra det möjligt att se aktörsspecifika drivkrafter till ekonomisk utveckling. Fallstudierna kommer att vara både explorativa och analytiska. Den explorativa dimensionen syftar till att klarlägga nya och hittills ignorerade aspekter för att förklara regional tillväxt. Fallstudiernas analytiska ramverk bygger på i) ett systemperspektiv som inkluderar aktörers intressen och förmågor, nätverk samt institutioner och ii) ett evolutionärt perspektiv som tar hänsyn till hur regioner formas av historiska processer.
Resultaten från den kvalitativa analysen kommer sedan att återföras till det kvantitativa ramverket för att utveckla en regionalekonomisk tillväxtmodell med större känslighet för regional kontext och branschdynamik.
En central dimension av detta är jämförelserna mellan Sverige, Norge och Finland. Länderna delar vissa viktiga karaktäristika såsom i) att kunskapsintensiva verksamheter utgör grunden för ekonomisk utveckling och ii) att dessa verksamheter är koncentrerade till ett fåtal storstadsområden vilket iii) skapar utmaningar i (semi-)perifera regioner och regioner som är specialiserade på traditionella näringar. Detta innebär att de lärdomar som dras av projektet är tillämpbara i samtliga länder.
Projektet är av hög vetenskaplig relevans. Dels skapar projektet ett systematiskt tillvägagångssätt och ramverk för analys av regionalekonomisk utveckling. Detta har stor relevans även utanför de nordiska länderna. Forskningsprojektet kommer att få internationell spridning genom och tillsammans med de välrenommerade forskare som är del av vår vetenskapliga referensgrupp.
Samtidigt som projektet genomförs på högsta vetenskapliga nivå så är dess huvudsakliga målsättning att generera relevant och användbar kunskap om ekonomisk tillväxt i olika regiontyper. Vi har därför aktivt involverat medlemmarna i praktikerreferensgruppen redan under arbetet med ansökan. Vidare planerar vi för projektaktiviteter som syftar till att samproducera kunskap med praktiker.