Samlad kraft för trygghet i Nordöstra Skåne
Innovationskraft och samarbetsvilja är grunden. Med forskningsbaserad kunskap kan vi lyfta visionerna till ett framgångsrikt förändringsarbete. Med två avverkade Trygghetsdagar tar det gränsöverskridande trygghetsarbetet flera steg framåt.
Den välbesökta premiären av Trygghetsdagen i Kristianstad november 2024 talade sitt tydliga språk: Arbetet för ökad trygghet är en av vår tids stora samhällsfrågor. På plats fanns forskarna Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, och Nicklas Guldåker, docent i kulturgeografi vid Lunds universitet. Med stöd av tidigare opublicerad data gavs besökarna en konkret lägesbild. Vi fick veta på vilka geografiska platser i Nordöstra Skåne otryggheten var särskilt stor, och hur den kan förklaras. Vi fick också veta att förändring är möjlig. Med ökat samarbete mellan forskare och beslutsfattare, mellan det offentliga och det civila, kan vi göra stor skillnad. Camilla Palm, ordförande för Skåne Nordost, hyllade därför det gemensamma initiativet bakom Trygghetsdagen:
– Vi gör redan jättemånga bra saker inom kommunen. Men det finns pusselbitar som saknas, och det har LF Göinge-Kristianstad och satsningen på Trygghetsakademin tagit tag i. Forskning och kunskap ger oss rätt verktyg till de långsiktiga strategier som kan uppnå verklig förändring, säger hon.
Under den andra Trygghetsdagen, i Hässleholm den 13 februari, flyttades positionerna fram med fördjupad kunskap kring mätbarhet och samverkan. Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi vid Malmö Universitet, menar att näringsliv och andra organisationer framgångsrikt kan driva opinion, förändring och konkreta insatser. Tillsammans med en kommun kan man göra stor skillnad – genom en målmedveten strategi:
– Titta först på vad vi konkret vill påverka. Sedan på vem eller vilka som faktiskt kan påverka i det konkreta fallet, tipsar hon.
Grunden för rätt insatser är rätt kunskap om situationen. Men hur mäter vi trygghet? Svaret är helt avgörande för att kommuner och andra samhällsaktörer inte ska riskera att lägga tid och pengar på lönlösa insatser. Jeanette Melin, forskare vid Södertörn Högskola, svarar: Målgruppsanpassa din undersökning!
– Vi får inte bli förblindade av ett enda trygghetsmått som ska passa överallt och för alla. Vi behöver vara mer specifika för att kunna mäta trygghet i den kontext och målgrupp vi är intresserade av.
Att lyssna till alla delar av samhället, inte minst våra ungdomar, är en viktig del av lösningen. Eyobel Samson, verksamhetsledare på ungdomsorganisationen Youngstival, lyfter behovet av sammanhang och bra förebilder för unga:
– Inkludering leder till trygghet. Exkludering leder till otrygghet, säger han.
Med stärkt kompetens i ryggen efter två Trygghetsdagar är förmågan nu ännu större för att ta fortsatta kliv framåt i det gemensamma trygghetsarbetet 2025:
- Kreativa workshops med Skåne Nordost och dess kommuner, samt övriga relevanta samhällsaktörer, med forskning och evidens som grund i det strukturella förändringsarbetet.
- Trygghetsdagen blir en återkommande plattform där kommuner, polis, näringsliv och civilsamhälle samverkar.
- Nyhetsbrev och artiklar lyfter aktuell forskning inom otrygghet.
- Trygghetsakademin, en del av LF Göinge-Kristianstad, arbetar långsiktigt som en enande och drivande part i det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet.
Samtidigt fortsätter arbetet med redan framgångsrika trygghetssatsningar, såsom Trygghetsvandringarna. Dessa är sponsrade och organiserade av LF Göinge-Kristianstad.
– Ett tryggt samhälle stärker invånarna. Och trygga invånare stärker i sin tur samhället, säger Niklas Larsson, vd LF Göinge-Kristianstad.
– Det som är bra för samhället är bra för alla oss som lever och verkar här, privatpersoner som företag. Vi har en kunskap och ett nätverk som kan bidra med viktig kompetens i dessa diskussioner.