Gör det inte svårare för företag att hålla sina medarbetare friska
Om förmånsskatt införs på sjukvårdsförsäkringar blir det många låg- och medelinkomsttagare som inte har råd att ha kvar sin försäkring. Det kommer att innebära ökad ohälsa och ökad belastning på den offentliga vården.
I mitten av december beslutar riksdagen om skärpta rehabiliteringskrav för arbetsgivare. Samtidigt föreslår regeringen en förmånsbeskattning av arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar vilket är att ta bort ett av de viktigaste verktygen för arbetsgivare som på allvar vill ta sitt ansvar.
Det är viktigt att arbetsgivare klarar av att ta sitt lagstadgade ansvar för sina medarbetares hälsa. Men för mindre företag kan det vara svårt. De saknar ofta de resurser – i form av till exempel en HR-avdelning – som större företag har. För att få hjälp att ta sitt ansvar väljer många företag att skaffa sjukvårdsförsäkring för sina medarbetare. I dag har 638 000 människor i Sverige sjukvårdsförsäkring, och två av tre försäkringar betalas av arbetsgivaren.
Företagare vill i huvudsak ha hjälp med tre saker: Att få tillgång till förebyggande hälsotjänster som ett stöd att hålla sig själva och sina medarbetare friska. Att få tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering för medarbetare som är i eller riskerar att hamna i sjukskrivning. Att få snabb tillgång till planerad specialistvård om någon blir sjuk eller råkar ut för en olycka.
Att försäkra sina medarbetare är att försäkra sin viktigaste resurs. Huvudsyftet är att göra allt man kan för att trygga företagets leveransförmåga – inte att erbjuda en förmån. Den bilden blir tydlig när vi ser vilka som är försäkrade. Nio av tio som har sjukvårdsförsäkring hos Länsförsäkringar är egenföretagare eller anställda i fåmansbolag. Den största andelen jobbar inom byggbranschen.
Det är inte svårt att se att en förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar kommer att få en rad negativa konsekvenser, och inte alls bara för försäkringskollektiven som har sjukvårdsförsäkring i dag:
Låg- och medelinkosttagare kommer inte ha råd att ha kvar sin försäkring. Många låg- och medelinkomsttagare får svårt att behålla sitt försäkringsskydd när en kostnad på i snitt 1500 kronor per år i form av förmånsskatt läggs på försäkringen.
Ännu svårare för småföretagare att ta sitt arbetsgivaransvar. För de många småföretag – där varje medarbetare är en nyckel person och där det inte finns någon HR-avdelning att få stöd av när någon blir sjuk – blir det ännu svårare att stötta i förebyggande hälsoarbete och rehabilitering.
Mer ohälsa och högre sjuktal. I många sjukvårdsförsäkringar ligger fokus på förebyggande hälsoarbete och tidiga rehabiliteringsinsatser. När färre människor har råd med detta kommer det att innebära ökad ohälsa.
Ökat tryck på den offentligt finansierade vården. Sjukvårdsförsäkringar finansierar i dag flera hundra tusen vårdmöten och behandlingar varje år. När färre människor kan få privatfinansierad vård via en försäkring kommer de i stället att behöva använda offentligt finansierade resurser, och ökar då belastningen på den redan hårt belastade vården.
Vi förstår inte hur regeringen resonerar när de skärper rehabiliteringskraven på arbetsgivare och samtidigt begränsar ett av deras viktigaste verktyg för att kunna ta sitt ansvar. Höga sjuktal är ett problem för individer, företag och hela samhället. Sjukvårdsförsäkringar är en del av lösningen och inte en del av problemet. Därför bör sjukvårdsförsäkringar betraktas som en av många andra hälsofrämjande åtgärder, och inte förmånsbeskattas.
Kristina Ström Olsson, hälsostrateg Länsförsäkringar AB
Johan Agerman, vd Länsförsäkringar AB
Günther Mårder, vd Företagarna
Erik Ageberg, talesperson i socialförsäkringsfrågor, Företagarna