Skydda dig mot bedrägerier

Så kallade vishing-bedrägerier går ofta till så att bedragarna ringer upp och utger sig för att vara från din banks kundtjänst, spärrservice eller säkerhetsavdelning. Numret som visas i din telefon kan till och med överensstämma med bankens egna nummer. Innan de ringer kan du också ha fått ett samtal från ”polisen” som berättar att du snart kommer att bli uppringd av din bank. De som ringer påstår exempelvis att någon försökt ta ut pengar från ditt konto och att de kan stoppa det med hjälp av din bankdosa eller BankID. Bedragarna försöker alltid skapa en stressad situation där det handlar om att du måste agera snabbt för att du ska fatta snabba beslut som inte är genomtänkta.

Det är även vanligt att bedragarna utger sig ringa från andra typer av företag och myndigheter, exempelvis inkassobolag, en telefonoperatör, Polisen, Swish, BankID eller Kronofogdemyndigheten.

Läs mer om telefonbedrägerier hos Polisen

Polisens vykort med kom ihåg-tips för äldre att sätta upp på kylskåpet eller vid telefonen.

Bedrägerier kan även inledas med att du får ett falskt sms, så kallad smishing. Avsändaren av meddelandet kan då se ut att komma från Länsförsäkringar, annat företag eller myndighet. Innehållet kan till exempel handla om misstänkta ”transaktioner på ditt konto” eller händelser med ditt BankID. Bedragarnas avsikt är även i detta fall att skapa en stressad situation där du måste agera snabbt.

Ofta uppmanas du klicka på en länk som leder till en falsk hemsida eller att du ska ringa upp ett angivet nummer som i själva verket går till bedragarna.
Det förekommer även att de falska mejlen och sms:n ser ut att komma från andra typer av företag och myndigheter.

Exempel på hur ett falskt sms kan se ut:

Som kund kan du få mejl från oss på Länsförsäkringar. Dessa mejl kan innehålla information och länkar som leder till vår webbplats. Men tyvärr förekommer även bluffmejl som ser ut att komma från oss. Syftet med dessa falska mejl är locka dig att besöka en webbplats där du uppmanas lämna känslig information om dig och dina bankuppgifter.

Bluffmejlen brukar även se ut att komma från en e-postadress som ser ut att vara från en bank eller annat företag. Var misstänksam om du får e-post där du uppmanas att klicka på en länk. Banker och seriösa företag frågar aldrig efter sådan information via e-post. Därför länkar vi aldrig direkt till sidor där du behöver

• logga in med BankID eller bankdosa
• uppge ditt personnummer
• uppge koder från din bankdosa
• uppge kortuppgifter
• signera betaluppdrag

Bedragaren vill inleda en relation och få dig att föra över pengar

Romansbedrägeri är ett ekonomiskt bedrägeri, som ofta pågår över en längre period och där bedragaren lyckas få personen att föra över pengar, oftast till utlandet.

Vem som helst kan bli utsatt för ett romansbedrägeri och det vanligaste tillvägagångssättet är att bedragaren tar kontakt via internet. Bedragaren utger sig ofta för att vara engelsktalande och att personen befinner sig utomlands i tjänsten. Relationen blir snabbt väldigt intensiv och kontakt sker ofta flera gånger per dag. Det börjar oftast med en mindre oansenlig summa men snart behöver det skjutas till mer pengar. Oftast rör det sig om olika avgifter som betalning för tull, frakt, advokatkostnader och liknande.

Tänk på

• Skicka inga pengar när du inte vet vem som är mottagare och ta inga lån.
• Gör en egen sökning på namn, foton, skärmdumpar med mera.
• Var uppmärksam på nya vänförfrågningar via sociala medier.

Bedragaren vill lura dig på en vara

Det är inte ovanligt att bedragare använder tjänster som till exempel Blocket och Tradera för att antingen sälja stöldgods eller för att ta betalt men inte leverera någon vara. I det senare fallet finns risk att säljaren inte går att få tag på efter att man fört över pengarna. Att säljaren skulle lämna sitt namn eller personnummer skyddar dig inte från att bli lurad efterson bedragaren kan ha utgett sig för att vara någon annan.

Tänk på

• Var uppmärksam på om priset är alldeles för lågt och om säljaren vill att du ska betala hela köpesumman i förskott.
• Använd de tjänster som annonssidorna erbjuder för säkra betalningar och leveranser.

Bedragaren har kapat din väns Facebookprofil

En "vän" frågar på Facebooks chatt om du kan hjälpa till med ett bankärende. Det kan exempelvis röra sig om att "vännen" måste betala en räkning men inte har tillgång till sin säkerhetsdosa eller sitt BankID. "Vännen" undrar om han eller hon kan få ”låna” koder från din säkerhetsdosa eller ditt BankID. Det du inte vet är att din väns konto på Facebook har blivit kapat och att det inte är din riktiga vän du chattar med. Bedragaren har dessutom tagit reda på ditt personnummer så när du lämnar ut dina koder, används dessa för att logga in på din internetbank.

Avslöja Facebookbedragaren

• Lämna aldrig ut uppgifter från din bankdosa - inte ens till en vän.
• Kontakta din vän på annat sätt, exempelvis via telefon, om du tror att dennes profil har blivit kapad. 
• Om du eller någon annan drabbas, varna snabbt alla vänner och få tillbaka kontrollen över användarkontot.

Skydda ditt barn från att bli penningsmålvakt

Det är vanligt att kriminella vänder sig till ungdomar för att tvätta pengar som kommer från brott. Ditt barn kan bli lurad till, lockas eller tvingas att göra en transaktion via Swish. Som förälder finns det flera saker du kan göra för att minska risken för att ditt barn medvetet eller omedvetet utnyttjas som så kallad penningmålvakt. Förklara varför man inte ska ta emot pengar på Swish om syftet är att föra dem vidare. Skulle främmande pengar komma in på ditt barns konto så ska du kontakta oss på 0771 - 666 555.

Om ditt barn för pengarna vidare blir barnet penningmålvakt och skyldig till penningtvätt som kan ge allvarliga konsekvenser. Många ungdomar är inte medvetna om att de begår en brottslig handling.

Få fler tips på Polisens webbplats