Självrapporterade psykiska besvär hos landets unga ökar
Den självrapporterade psykiska ohälsan hos barn och unga ökar i Sverige. Många av landets barn och unga saknar kunskap om var man kan vända sig om man mår dåligt. Dessutom saknar man saknar också verktyg för att hantera den egna psykiska hälsan. Det visar en forskningsrapport som Länsförsäkringar genomfört tillsammans med Malmö universitet och Mind.
Forskningsrapporten Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar är en kartläggning över initiativ och insatser i Sverige och en rad andra länder. Utifrån kartläggningen listas även rekommendationer för att främja barn och ungas psykiska hälsa.
– Det handlar både om att främja det psykiska välbefinnandet och att lära sig skilja mellan normala variationer i den psykiska hälsan och mer allvarliga tillstånd. Med kunskap om vad som är normala tillstånd, det vill säga som bara är normala svar på olika livssituationer, kan ungas motståndskraft rustas och chansen öka att en person som upplever psykisk ohälsa söker hjälp. Insatser som innehåller element där hela samhället involveras, utbildas och tränas i att möta psykisk ohälsa och därmed minska stigma kan bidra till att ungdomars omgivning, indirekta faktorer, förstärks som skyddsfaktorer, säger Lisa Hellström, forskare vid Institutionen Skolutveckling och Ledarskap på Malmö universitet.
Rapporten är ett samarbete mellan Länsförsäkringar, Malmö universitet och Mind och kan ses som en fortsättning på rapporten som togs fram 2018, Unga mår allt sämre – eller? som också var ett samarbete med Mind.
– Med den här rapporten vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, medvetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Likaså att ha närvarande vuxna som lyssnar, säger Per Widemar, chef Affärsområde Personrisk på Länsförsäkringar Sak.
Kartläggningen visar att det är svårt att påvisa effekten av alla de insatser som görs, men det går att urskilja insatser som verkar mer lovande än andra.
– I rapporten framgår att det finns insatser som verkar mer lovande och ger beslutsfattare ett underlag för beslut kring insatser för barn och unga. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbetslivet, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.
Fakta:
Rapporten togs fram under andra delen av 2020 och är ett samarbete mellan Länsförsäkringar, Malmö universitet och Mind. Tillsammans med rapporten har även en rapport med fokusgruppsintervjuer tagits fram, ”Det är lite mer såhär mainstream att ha psykisk ohälsa” – samtal om ungas behov och livsfärdigheter. I fokusgrupperna har unga personer samt personer som arbetar med unga från fyra orter i Sverige blivit intervjuade.
Länkar:
Kortrapport Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar
Fullängdsversion Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar
Fokusgruppsrapport: ”Det är lite mer såhär mainstream att ha psykisk ohälsa”
Länk till Länsförsäkringars pressrum: https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/
Länk till Länsförsäkringar på Twitter: https://twitter.com/forsakringar
För ytterligare information kontakta:
Per Widemar, chef Affärsområde Personrisk på Länsförsäkringar Sak, telefon 079 – 065 01 79
Karin Schultz, generalsekreterare på Mind, telefon 073 – 501 80 33
Lisa Hellström, forskare vid Institutionen Skolutveckling och Ledarskap på Malmö universitet, telefon 040 – 665 70 42
Länsförsäkringars pressjour, telefon 08–588 418 50