Att prestera på topp en stressbov för landets unga
Behovet att alltid prestera på topp, både i skolan, bland kamraterna och i sociala medier upplever många ungdomar i landet vara en stor källa till stress och ohälsa. Detta medför att känslor kopplat till misslyckande ofta tolkas som psykisk ohälsa som de till varje medel vill ska försvinna. Det visar en ny forskningsrapport som Länsförsäkringar genomfört tillsammans med Malmö universitet.
– I våra samtal med ungdomar beskriver de situationer i skolan där man jämför sig med sina klasskompisar eller att presentationer och redovisningar kan framkalla ångest. Skolrelaterad stress handlar om krav som att prestera bra i skolan men också om att skapa och upprätthålla goda relationer, både kamratrelationer och kärleksrelationer, säger Lisa Hellström, forskare vid Institutionen Skolutveckling och Ledarskap på Malmö Universitet.
Forskningsprojektet har även involverat personer som jobbar med barn och unga inom olika verksamheter i samtalen. I intervjuerna, som delvis genomförts i Östergötland, stärker även de bilden om en felfri tillvaro med förväntningar om höga betyg och att upprätthålla en lyckad bild av sig själv. De menar att det ibland är först på gymnasiet som ungdomar stöter på motstånd och att fallet då kan bli extra högt. Det är också tydligt att vuxna, däribland föräldrar, har behov av kunskap om hur de kan möta ungas oro på ett bra och respektfullt sätt.
– Känslor som uppstår i situationer där man upplever misslyckande och motgång blir någonting som den unga vill snabbt ska försvinna. Unga upplevs sakna strategier för att kunna hantera dessa obekväma känslor på ett adekvat sätt. Det handlar om att rusta sin egen motståndskraft men också ett behov av mer närvarande vuxna och kunskap om vart man kan vända sig för att få hjälp, säger Lisa Hellström.
Av forskningsrapporten framgår det att en anledning till den ökade andelen unga som rapporterar psykisk ohälsa kan bero på att tröskeln för att må dåligt har blivit lägre men också att stigman till viss del har minskat.
– Med en föreställning om att livet alltid ska vara på topp är det lätt att varje “negativ” känsla tolkas som psykisk ohälsa som de unga till varje pris vill ska försvinna. Uttrycket visar också att unga idag inkluderar mer i begreppet psykisk ohälsa. Det handlar om allt från svårigheter att gå till skolan till obehagliga känslor kopplat till prestationer och relationer i skolan, säger Lisa Hellström.
Länsförsäkringar Östgöta vill bidra till ökad kunskap, medvetenhet och minska stigma kring psykisk ohälsa. Engagemanget är en viktig del i arbetet att skapa trygghet och möjligheter för östgötarna. Sedan ett drygt år tillbaka har bolaget tillsammans med flera andra aktörer i regionen startat Mindshift Östergötland - en ideell förening som samverkar för att hitta strategier, verktyg och vägar för att bibehålla psykisk hälsa.
– Vi ser stora möjligheter med att öka kunskapen kring psykisk hälsa och vill bidra till att unga människor får tillgång till vård och hjälp i ett tidigt skede. Att kunna få hjälp och stöttning är viktigt för att känna sig trygg, säger Cecilia Petzén, ansvarig Hälsa- och Gruppförsäkring på Länsförsäkringar Östgöta.
Fakta:
Rapporten togs fram i början av 2021 och är ett samarbete mellan Länsförsäkringar och Malmö universitet. I samband med rapporten togs även en kartläggningsrapport fram där stiftelsen Mind också deltagit. Kartläggningen tar upp insatser som görs i Sverige och internationellt för att främja psykiskt välbefinnande bland unga. Utifrån kartläggningen listas även rekommendationer för att främja barn och ungas psykiska hälsa.
Länkar:
Kortversion rapport: Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar
Fullstädig rapport: Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar
Fokusgruppsrapport: ”Det är lite mer såhär mainstream att ha psykisk ohälsa”