Forskning om morgondagens samhälle

I en värld i ständig rörelse vill Länsförsäkringar med hjälp av forskning försöka förstå hur samhällsutvecklingen kommer ta sig uttryck i morgondagens samhälle.

Vi vill veta hur sådant som urbanisering och digitalisering påverkar vårt samhälle och forma vår framtid. Det behövs mer kunskap för att förstå vilka möjligheter och utmaningar samhället och individen står inför. Hur påverkar morgondagens möjligheter och utmaningar individens känsla av trygghet och tillit?

Hur anpassar vi oss till exempel till den pågående digitaliseringen? Det handlar inte bara om internet och sociala medier. Digitalisering genomsyrar hela samhället – och kommer att förändra det i grunden.

Och hur påverkar urbaniseringen Sverige, regionalt och lokalt? Varför växer vissa regioner mer eller mindre än andra regioner, trots att de har liknande strukturella förutsättningar?

Utlysning: Forskningsprojekt om samhällspolarisering

Länsförsäkringars Forskningsfond utlyser forskningsmedel för forskning inom temat samhällspolarisering, med fokus på hur samhällspolarisering genereras och påverkar offentliga och privata aktörers möjligheter att skapa trygghet och utveckling i olika geografier, samt hur samhällspolarisering kan motverkas inom olika områden för att möta framväxande trygghetsutmaningar. Tvärvetenskapliga forskningsprojekt som bidrar till evidensbaserat beslutsfattande och ger lärdomar för framtiden prioriteras.

Läs mer & ansök

Pågående forskningsprojekt inom området

Länsförsäkringar finansierar två forskningsprogram inom urbanisering, med fokus på att öka kunskap om regional tillväxt utanför storstäder.

Vi har också beviljat anslag till ett projekt som ska undersöka om ”den svenska tilliten” håller på att försvinna. Sett ur ett internationellt perspektiv är Sverige unikt vad gäller tillit.

Blockkedjor för dynamisk prissättning av innovativa försäkringstjänster
Blockkedjan har potential att främja innovativ utveckling av digitala tjänster inom bank- och försäkringsindustrin. Teknologin har redan implementerats i en rad andra sektorer där dess användning utmanar och underminerar etablerade beteenden, processer och strukturer. Dessa effekter kan härledas till dess egenskaper som en radikal institutionell teknologi, vilka erbjuder helt nya möjligheter för koordinering av olika slags aktörer och deras tillhörande resurser.

Projektet har fokus på utveckling och utvärdering av blockkedjor som möjliggör dynamisk prissättning av innovativa försäkringstjänster. Resultaten förväntas bidra med praktiska och teoretiska insikter kring blockkedjans roll inom bank- och försäkringsindustrin samt dess konsekvenser för affärsmodeller, dataintegritet, kundbeteenden och infrastrukturutveckling. 

Projektledare: Rikard Lindgren, professor vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet.

Transparenta algoritmer i försäkringsbranschen
Beslut som fattas av maskiner kan öka produktivitet och konkurrenskraft, skapa mer individanpassade tjänster och analyser samt kompensera för brister i mänskligt beslutsfattande. De för även med sig en del nya och svårhanterliga problem inte minst för att

maskininlärda system är beroende av sina konstruktörers beslut, regler och design samt av sammansättning och brister hos inlärningsdata. Att skapa mer transparenta algoritmer för maskininlärning är därför inte bara ett intressant forskningsområde, utan i många fall en nödvändighet för att kunna dra nytta av digitaliseringen fullt ut.

Projektet syftar till dels att utveckla metoder för mer transparent användning av algoritmer i försäkringsbranschen, dels till att undersöka konsekvenserna av ökad transparens. För i allt från livförsäkringar för enskilda till cyberförsäkringar för företag finns etiska dimensioner. När människor tas bort från beslutsprocessen ökar behovet av att förstå hur algoritmerna fungerar och på vilka villkor de tar sina beslut. Forskarna ska även studera vilka etiska krav som kan ställas på algoritmerna samt undersöka hur mycket enskilda programmerare påverkar utfallet och transparensen i algoritmbaserat beslutsfattande.

Projektledare: Ulrik Franke, senior forskare, tekn dr vid Software and Systems Engineering Laboratory (SSE) på RISE SICS.

Kontinuerlig internrevision med artificiell intelligens i försäkringsbolag
Projektet syftar till att med hjälp av automatiska metoder samla in och bedöma underlag och indikatorer från företags redovisning för internkontroll i realtid eller med kort fördröjning. ”Roboten” identifierar avvikande uppgifter som kan vara en signal på brister i verksamheten. Projektet genomförs i nära samarbete med internrevision och kapitalförvaltning. Den första delstudien är inriktad på prediktion av hållbarhetsskandaler. Förhoppningen är att detta verktyg ska ge möjlighet att förutsäga hållbarhetsutvecklingen istället för att förlita sig på hållbarhetsbetyg som bygger på aggregerade data.

Projektledare: Jan Svanberg, högskolelektor avdelningen för Ekonomi, Högskolan i Gävle

Försäkringsbolaget i de digitala ekosystemen – nya former av intermediering
Digitalisering har stor inverkan på dagens samhälle. Interaktionen mellan olika aktörer och hur den organiseras kommer sannolikt att omskapas och utmanas inom ramen för framväxande digitala ekosystem.

Projektets syfte är att belysa hur framväxande digitala ekosystem inverkar på försäkringsbranschens funktion som intermediär. Projektet har identifierat tre övergripande frågeställningar där en handlar om att belysa hur olika digitala ekosystem är utformade och vilka implikationer det har för intermediering av försäkringar. Forskarna ska även studera hur tillgången till data i digitala ekosystem kommer att påverka försäkringsbolagets prissättning och riskbedömningar samt hur lokal, respektive digital, närvaro inverkar på försäkringstagare i framväxande digitala ekosystem.

Projektledare: Docent Johan Hagberg, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Tillitens geografi: Lokalsamhälletillit i ett Sverige i förändring
Flera trender pekar idag på utmaningar mot den tidigare stabila tilliten i Sverige. Såväl ojämlikhet som arbetslöshet är koncentrerad till vissa områden som kännetecknas av ökande boendesegregering och ökad mångfald. Projektets syfte är att upprepa Tillitsbarometern, en befolkningsundersökning som genomförts av Statistiska centralbyrån 2009 och 2017.

Med förnyade omgångar av Tillitsbarometern blir det möjligt att inte bara fånga variation inom Sverige utan även förändring över tid. Projektet har som utgångspunkt att studera lokalsamhälletillit i 36 kommuner och stadsdelar i Sverige.

Projektledare: Professor Lars Trägårdh, Institutionen för Socialvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola

Regional Tillväxt mot alla odds: Drivkrafterna för långsiktig tillväxt i Nordiska regioner
Projektet undersöker varför vissa regioner växer mer eller mindre än andra trots att de uppvisar liknande strukturella förutsättningar. Den huvudsakliga orsaken till dessa växande skillnader är att ekonomisk utveckling allt tydligare drivs av kunskapsintensiva verksamheter inom både tillverkande industri och tjänstesektor. Denna typ av verksamheter frodas i storstadsregioner där fördelar från samlokalisering och klusterbildningar samt stora och avancerade närmarknader kombineras med en högre grad av branschmässig mångfald. I glesa regionala miljöer och regioner med en hög grad av specialisering inom traditionella sektorer är det betydligt svårare att uppnå och vidmakthålla konkurrenskraft i den moderna kunskapsintensiva ekonomin.

Projektets hypotes är att det som kan göra skillnad är hur de strukturella förutsättningarna i samspel med aktörspecifika faktorer kan skapa och stimulera tillväxt. Genom en analys, som sträcker sig bortom historiskt givna strukturella regionala förutsättningar, bidrar projektet med insikter om hur ekonomisk tillväxt kan stimuleras genom aktivering av olika aktörers handlingspotential och nätverk.

Projektledare: Docent Markus Grillitsch, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet

Svensk regionalekonomisk utveckling och omvandling: dåtid, nutid och framtid
Svensk ekonomisk geografi är i snabb förändring. Relationerna mellan regioner ändras över tid och inom regionerna sker en snabb strukturomvandling. För att förstå regioners långsiktiga utvecklingsmöjligheter finns mycket att lära av historien. Dock saknas det fortfarande kännedom om vissa centrala aspekter i den historiska utvecklingen och om hur dagsaktuella strukturella utvecklingstrender påverkar regional utveckling.

Syftet med projektet är att genom analys av historiska tidsserier och identifiering av centrala faktorer för regional tillväxt ta fram historiskt baserad kunskap. Kunskapsinhämtandet sker genom analyser av de geografiska konsekvenserna av automatisering, re-industrialisering och en ökad integration mellan tillverkningsindustri och tillverkningsnära tjänstesektor.

Projektet fokuserar särskilt på huruvida policyinterventioner leder till tillväxt på kort och lång sikt. Ett parallellt forskningsspår handlar om hur denna tillväxt fördelas regionalt samt på hur dessa mönster påverkas och interagerar med mer omvälvande teknologiska och strukturella förändringar. Genom det historiska perspektivet ska projektet bidra med djupare kunskaper och bredda debatten i en tid som alltmer domineras av kortsiktiga analyser.

Projektledare: Kerstin Enflo docent, universitetslektor Ekonomiska-historiska institutionen vid Lunds universitet