Östgötapriset 2020

Första pris: Folkträdgården

I köket – hemmets hjärta – samlas vi för att laga mat och vara tillsammans. På samma sätt är det i Folkträdgården, en idéell förening som för samman människor med olika bakgrunder för att odla och umgås tillsammans. Här träffas barnfamiljer, pensionärer, studenter och nysvenskar, och tillsammans skapar de ett paradis av närproducerade färgsprakande grönsaker, som skördas och avnjuts tillsammans. En ekologisk och cirkulär verksamhet med återbruk och hållbarhet i fokus. I ”trädgården för alla” möjliggörs viktiga möten mellan människor, men också mellan människor och naturen. Folkträdgården grundades av Jakob Hedvall och Olle Elfvin.

 – Vår drivkraft är att skapa en plats för gemenskap och glädje, och genom att odla tillsammans kommer man varandra nära, oavsett språk och bakgrund. Dessutom tillgodoser det vårt kanske mest enande och grundläggande behov; mat och gemensamma måltider. Nu kan vi göra det på ett sätt som är hållbart för både människan och miljön, säger Jakob Hedvall, medgrundare av Folkträdgården.

Andra pris: Motala kvinnojour

Borta bra men hemma bäst. Eller för vissa, hemma hemskt och borta bra. Det finns många kvinnor och barn runt oss som lever med hot, våld, förtryck och utsatthet. Där hemmet är förknippat med skräck, ångest, smärta och i vissa fall livsfara. För dem finns Motala kvinnojour, en ideell organisation som stöttar kvinnor, tjejer och barn som utsätts för våld av män och pojkar. Här får de en fristad och möjligheten att andas, hämta nya krafter och träffa andra i liknande situationer. De erbjuds emotionellt och praktiskt stöd i form av t.ex. stödsamtal, gruppsamtal, sociala aktiviteter, hjälp med skyddat boende och stöd vid kontakt med samhällsinstanser. Här kämpar ideellt arbetande kvinnor för att hjälpa sina medmänniskor att överleva vardagen, komma ifrån den som utsätter dem för fara, och stötta de som lyckats lämna sin tillvaro och nu behöver bygga upp den på nytt.

Motala kvinnojour arbetar också med opinionsbildning och aktiviteter för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn.

– Kvinnojourens verksamhet är en lågtröskelverksamhet där vi alltid finns på kvinnans, tjejens och barnets sida. Gåvor vi mottar går till våran barn- och kvinnoverksamhet som möjliggör att våra stödsökande kan bryta isoleringen, genom till exempel utflykter, och få guldkantsstunder i vardagen. Kvinnojouren är en ideellt buren förening där kvinna till kvinna och systerskap är ledord, säger Josephine Diffner, ordförande för Motala Kvinnojour.

Tredje pris: Frivilliga familjehem i Norrköping

Det finns de som har allt. Och så finns det de som kanske inte har någonting. För dem finns Frivilliga familjehem i Norrköping (ofta kallat FIN). Den ideella föreningen stöttar ensamkommande barn, ungdomar och unga vuxna i, och runt om, Norrköping. Här får de hjälp med boende, mat, skola, myndighetskontakter och stöd i jobbsökande, språk och läxläsning – det som för många infödda svenskar är en självklarhet. Genom föreningen får de också ett sammanhang – vänner, nätverk, och en möjlighet att förstå och lära sig om det nya landet som de har kommit till. Med sin viktiga verksamhet skapar Frivilliga familjehem i Norrköping en trygghet för de mest utsatta. Deras arbete har lett till att den psykiska ohälsan har sjunkit hos gruppen, samtidigt som många har fått hjälp att komma på banan i sin nya tillvaro.

– Behovet av hjälp är stort hos den här gruppen och vi arbetar brett för att stötta och ge dem trygghet. Vi märker att vårt arbete ger resultat, idag vet de vart de ska vända sig för att få hjälp och råd. Både deras boendesituation och deras psykiska hälsa har förbättrats sedan vi startade, berättar Kersti Gustafsson, på Frivilliga familjehem i Norrköping.

Brottsofferjouren Linköping

Varje dag, året om, sker det brott i Sverige. Och många gånger drabbas människor som helt plötsligt blir brottsoffer eller vittnen. För vissa vänds livet upp och ner, en del kastas in i en vardag fylld med rädsla, hot och oro. Brottsofferjouren i Linköping är en ideell förening som hjälper brottsoffer och vittnen att komma tillbaka till livet och stötta dem genom rättssystemets alla delar. Här finns det någon som lyssnar, som hjälper till med polisanmälan, ger stöd vid rättegången, och stöttar vid myndighetskontakter. Målet är tydligt; lugna och trygga brottsoffer och vittnen, som både kan bidra till att domstolarna dömer ett rättvist straff, men som också kan komma tillbaka till sin vardag igen.

– Under 2019 hjälpte vi 1 761 brottsoffer, vittnen och deras anhöriga och vi möter en stor tacksamhet hos människor. Många behöver vårt stöd, inte bara för att få hjälp igenom komplicerade processer, utan också för att få mod och kraft för att våga göra det som krävs, säger Daniela Lind, brottsoffersamordnare/vittnesstödsamordnare, på Brottsofferjouren i Linköping.

Kontaktcentrum, Linköpings stadsmission

Närmast anhörig är för många förknippat med en familjemedlem. Men för andra kan det vara personalen på en hjälpverksamhet. Till Kontaktcentrum, som drivs av Linköpings Stadsmission, söker sig människor som står utanför samhället och som många gånger saknar ett socialt sammanhang, ofta på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa. För dem är Kontaktcentrum länken, och entrén, till samhället. Här får de stöd och hjälp, mat, dusch och sovplats, och en möjlighet att bygga upp en grund att stå på. Varje dag på året verkar Kontaktcentrum för att skapa en mer socialt hållbar stad och en drägligare och tryggare livssituation för alla de människor som är beroende av dem, och som behöver dem för att hitta motivation och glädje att fortsätta kämpa.

Kontaktcentrum jobbar också för att utrota fattigdomen, och delar både ut mat och kläder till de som behöver det mest.

 – Det finns många utsatta människor i vårt samhälle och många gånger syns de inte. Men till oss kommer det ungefär 100 personer varje dag. Vi vet att vårt arbete gör skillnad i människors liv. Ett lyckat exempel är vår kör, där utsatta människor har hittat glädje och gemenskap genom musiken och nu står på stora scener och sjunger tillsammans, berättar Annelie Johansson, enhetschef på Kontaktcentrum/Linköpings Stadsmission.

Skridskaåkning och bandy för alla

Isbanan vid Arena Grosvad i Finspång har blivit den nya samlingsplatsen för små och stora. På plats lockar skridskoåkning, men på helt andra sätt än det vi är vana vid. I vinternatten förvandlas isen till en arena för Skridskodisco med musik, rökmaskin och neonljus. Varje vecka är det Skridskotisdag, där bussar hämtar upp alla barn som vill åka skridskor. Och ibland ser vi fotbollslag som bytt ut fotbollsskorna mot skridskor för att testa på nåt nytt. Idén och initiativet att förpacka om skridskoåkning kommer från Finspångs AIK Bandy. Med målet att få fler barn och unga att röra på sig, och samtidigt upptäcka skridskoåkning, har de hittat helt nya sätt att nå ut på. Och visst har de lyckats. Till discona vallfärdade ca 500 personer, både barn och vuxna, och i snitt har det varit drygt 300 barn på Skridskotisdagarna. På plats finns utrustning att låna så att alla ska kunna uppleva en av de mest traditionstyngda vinteridrotterna i Sverige.

– Oavsett hur många barn och ungdomar som sen börjar spela bandy så bidrar vårt arbete till att fler unga rör på sig, får en bättre hälsa samt att fler upptäcker skridskoåkning och föreningslivet. Vi vill visa upp och bygga en inkluderande och jämställd miljö där man har roligt ihop, oberoende bakgrund, säger Peter Andersson Ersman i Finspångs AIK Bandy.

2016

2017

2018

2019