Räntefonder
Läs om vad en räntefond är, hur korta och långa räntefonder skiljer sig från varandra och hur deras avkastning påverkas.
Sparande i fonder och aktier innebär alltid en risk
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder och aktier kan båda öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Läs mer om riskerna
Räntefonder placerar pengarna i räntebärande värdepapper av olika slag, till exempel obligationer och statsskuldsväxlar. Det finns både korta räntefonder (penningmarknadsfonder) och långa räntefonder (obligationsfonder).
Fondens avkastning beror på hur marknadsräntorna utvecklas. Går räntan upp går värdet på fonden ner och vice versa. Räntorna ändras hela tiden men svängningarna upp och ner är förhållandevis små.
Korta räntefonder (penningmarknadsfonder) investerar i räntebärande värdepapper som löper maximalt ett år. Här har Riksbankens styrränta stor betydelse.
Korta räntefonder kan vara ett bra alternativ om du vill ta en relativt liten risk eller vill spara på kort sikt. Fonden följer räntemarknaden väl och risken för att den utvecklas dåligt vid eventuella ränteuppgångar är lägre än för en lång räntefond.
Tänk på att när det är lågränteläge äter fondavgiften upp en stor del av utvecklingen på fonden.
Långa räntefonder (obligationsfonder) investerar på löptider som är mer än ett år.
Fonderna påverkas mer av utvecklingen på den långa räntemarknaden som obligationer. Går marknadsräntan upp kan räntefonden gå ner i värde och vice versa.
Om räntan går ner får du alltså en bättre utveckling på fonden än i en kort räntefond. Går räntan upp förlorar du däremot mer än om du hade köpt en kort räntefond, eller satt in pengarna på ett vanligt konto.