Konjunktur

2020-04-01 AV: ALEXANDRA STRÅBERG & ANDERS NORDBERG

Välj länsförsäkringsbolag

Länsförsäkringar består av 23 länsförsäkringsbolag, som har unika villkor och priser.

Konjunkturen i korthet

  • Sverige: Fritt fall i ekonomin
  • Eurozonen: Djup recession och kraftiga finanspolitiska åtgärder
  • USA: Nu sker den kraftigaste ekonomiska nedgången någonsin
  • Kina: Nedgången i världsekonomin tynger återhämtningsprocessen
  • Japan: Nedåtrisker för en hårt drabbad ekonomi  

Sverige - Fritt fall i ekonomin

Den svenska ekonomin befinner sig fritt fall. Alla verksamheter som förutsätter social kontakt har drabbats mycket hårt av de skyddsåtgärder som genomförs.  Det rör främst sig om hotell och restaurang, resande och turism, men även företagstjänster och detaljhandel. Utöver det drabbas svensk exportindustri av att även resten av världen befinner sig i en djup ekonomisk kris. Det innebär sammantaget att den ekonomiska nedgången är mycket kraftig och att arbetslösheten kommer att stiga markant den kommande tiden. Tillväxten i Sverige kommer att bli kraftigt negativ i närtid. Precis som i övriga världen beror utvecklingen framöver till stor del på de tre faktorerna (se inledande text). Osäkerheten är mycket hög och vi kan stå inför både en snabb återhämtning eller en mycket mer allvarlig och långvarig nedgång.

Den svenska finanspolitiken har de senaste veckorna lagts om och blivit betydligt mer expansiv än tidigare. Stödåtgärderna har hittills fokuserat på att undvika konkurser i drabbade branscher samt att förhindra att sysselsättningen viker alltför mycket. Sammantaget bedömer vi att finanspolitiken med nu aviserade program kommer att höja tillväxten med cirka 1,5 procentenheter. Sannolikheten för ytterligare stimulanser är mycket hög. Det statsfinansiella läget är mycket gott och Sverige kan utan problem finansiera betydligt större utgifter under lång tid.

Riksbanken – Hög risk för deflation under kommande år, penningpolitiska krafttag behövs

Riksbanken står inför sin största utmaning någonsin.  Den djupa ekonomiska nedgång som nu inletts innebär att ekonomins lediga resurser ökar och därmed sjunker möjligheten för företag att höja både priser och löner. Inflationen kommer därmed bli mycket låg och riskerar även att bli negativ. Riksbanken har hittills avstått från att sänka reporäntan och istället använt sig av så kallade kvantitativa lättnader. Det innebär att Riksbanken dels köper värdepapper (stat, kommun men även företagsobligationer) dels lånar ut pengar till bankerna för att dessa i sin tur ska lånas vidare till företag. Man har dessutom lättat på de krav man ställer på de säkerheter som bankerna måste lämna när de tar lån hos Riksbanken.  Tillsammans utgör åtgärderna en ordentlig stimulans till det finansiella systemet. Precis som med finanspolitiken bedömer vi att sannolikheten för mer penningpolitiska stimulanser är hög. En räntesänkning förefaller inte vara det första alternativet utan vi tror att utvidgning av stödköpen går före. Skulle ekonomin hamna i ett deflationsliknande tillstånd utesluter vi inte mer långtgående verktyg som antingen valutainterventioner eller ett ändrat inflationsmål.

Europa – Djup recession och kraftiga finanspolitiska åtgärder

Europa har drabbats hårt av coronaviruset och utvecklingen i Italien och Spanien, som är två av Europas största ekonomier, är alarmerande. Utbrottet sprider sig snabbt över hela regionen och även om olika länder befinner sig i olika spridningsfaser har kraftiga skyddsåtgärder implementerats i hela Europa. Dessa åtgärder förväntas leda till en djup recession under första halvåret. Djupet och återhämtningsprocessen kommer att avgöras av utbrottets förlopp över hela världen.

Förtroendeindikatorer rasar i regionen och de flesta sektorer i ekonomin påverkas. Tjänstesektorn visar den djupaste nedgången vilket talar för ett kraftigt fall av hushållens konsumtion, beroende på att tjänstesektorn är mer arbetskraftsintensiv. Nedgången i konsumentförtroendet är inte lika stor men det förväntas falla mer under de kommande månaderna. Realtidsindikatorer som restaurangbesök och elkonsumtion bekräftar bilden av en mycket svag aktivitet i ekonomin.

Vår bedömning är att Europa kommer att gå ner i en djup recession och att BNP faller kraftigt under det andra kvartalet. Det blir den djupaste nedgången sedan EU skapades. Till skillnad från finnanskrisen 2008‑2009 bedömer vi att hushållens konsumtion sjunker i en snabb takt. Vi räknar men en återhämtning under resten av året men processen beror främst på utvecklingen av utbrottet. Nedgången i ekonomin kommer att leda till en kraftig ökning av arbetslösheten, vi räknar med över 10 procent för euroområdet.  

Regeringarna i regionen har implementerat olika typer av åtgärder för att lindra effekten på ekonomin genom att tillgängliggöra finansiering för företag och stödja arbetsmarknaden. Tyskland har annonserat ett stödpaktet som kan komma upp till ett värde av 550 miljarder euro. Liknande åtgärder har implementeras i Frankrike och Storbritannien samtidigt som diskussioner om att släppa budgetrestriktioner finns. Finanspolitiken har används för att dämpa effekterna som krisen har på ekonomin men vi räknar med ytterligare kraftiga stimulansåtgärder när läget stabiliseras. 

ECB – Reagerar snabbt för att undvika en statskuldskris

I sitt senaste penninpolitiska möte lämnade ECB sin styrränta oförändrad på -0,5 procent och annonserade en utökning en sitt stödköpsprogram.  Men ECB:s senaste åtgärder har varit riktade mot att undvika en statsskuldskris. Den kraftiga försämringen i ekonomin har väckt frågor om hur hållbara statsfinanserna i flera europeiska länder är. Statsobligationsräntorna steg kraftigt i Grekland, Italien och Spanien och ledde till att ECB reagerade snabbt och kraftigt.

The Pandemic Emergency Purchase Programmme (PEEP) blir den första försvarslinjen. Det kan komma upp till 750 miljarder euro och innebär att ECB kan köpa tillgångar utan begränsningar. Om Italien skulle uppleva en kraftig ökning av statskuldsräntorna kan centralbanken snabbt agera. ECB beslutade även att ta bort sin egen gräns för hur stor del av ett lands statskuld man kan köpa, som tidigare var 33 procent. 

ESM (European Stability Mechanism) och Outright Monetary Transactions (OMT) skapades under 2012 för att rädda euro-samarbetet, men de aktiverades aldrig. Dessa bidrar med en ytterligare försäkring eftersom de är obegränsade men kräver att länderna ber om hjälp från den Europeiska stabilitetsmekanismen, vilket innebär finanspolitiska åtstramningar eller förhandlingar mellan länder.

Vår bedömning är att dessa åtgärder bidrar till den finansiella stabiliteten i regionen men att ytterligare åtgärder för att stimulera ekonomin kommer att genomföras i år och nästa år. ECB:s kvantitativa lättnader kommer att sträcka sig till olika typer av tillgångar och ränteläget förblir låg en mycket lång tid framöver.

USA – Nu sker den kraftigaste ekonomiska nedgången någonsin

Coronasmittan går som en löpeld genom det amerikanska samhället. Den amerikanska börsen och långa statsräntan har sjunkit kraftigt under månaden som gått. Antalet konstaterat smitta ökar lavinartat och sjukvården är vissa håll kraftigt överbelastad, vilket innebär att man till slut tvingas välja mellan vilka som ska få vård. Skillnader inom landet är mycket stora där Kaliforninen och New York hittills drabbats hårdast. Flera delstater har genomfört omfattande skyddsåtgärder och begränsat befolkningens rörelsefrihet. Det har orsakat den kraftigaste inbromsning någonsin i den amerikanska ekonomin. Under vecka 12 ansökte 3,3 miljoner amerikaner om arbetslöshetsersättning för första gången, vilket kan jämföras med 665 000 under värsta veckan under finanskrisen. Utsikterna för den amerikanska ekonomin är urusla. Vi bedömer att nu tillväxten rasar och blir kraftigt negativ, arbetslösheten stiger till rekordnivåer och den amerikanska konsumtionen sjunker därför kraftigt. Inflationen kommer därmed sjunka och förbli mycket låg under kommande år. Finanspolitiken har helt lagts om och kongressen godkände nyligen ett stimulanspaket på 2000 miljarder dollar, cirka tio procent av BNP, att jämföra med stimulanspaketet under finanskrisen på cirka 700 miljarder, eller då motsvarande fem procent av BNP.

Amerikanska centralbanken köper allt och hur mycket som helst

Den amerikanska centralbanken har precis som under finanskrisen varit den centralbank som varit snabbast och agerat mest kraftfullt. Omfattande räntesänkningar, lån till både banker och andra företag samt ett i praktiken obegränsat stödköpsprogram. Man har även slutit avtal med andra central banker (inklusive Riksbanken) om att förse dessa med stora lån i dollar för att kunna öka likviditeteten och förhindra att finansmarknaden fulständigt fryser ihop. I dagsläget verkar åtgärderna fått stort genomslag på marknaden och förbättrat funktionssättet betydligt. Men en centralbank har begränsade möjligheter att öka efterfrågan i ekonomin, och dagens stimulanser bedöms främst mildra fallet samt möjligöra en snabbare återhämtning.

Kina – Nedgången i världsekonomin tynger återhämtningsprocessen

Kina fortsätter sin långsamma återgång till normalitet och återstående rörelserestriktioner i Hubeiprovinsen fortsätter att släpas. Wuhans inlåsning förvätas sluta i början av april men Kina fortsätter att tillämpa restriktioner för utländska besökare. Man kan inte utesluta att kraftiga skyddsåtgärder kommer att implementeras när antal coronafall ökar i grannländerna. Realtidsindikatorer över den ekonomiska aktiviteten tyder på en högre aktivitet men återhämtningen i den kinesiska ekonomin kommer att drabbas av fallet i den globala efterfrågan. Exporten bör påverkas negativt när tillväxten i Kinas huvudsakliga exportmarknader kollapsar.

Den kinesiska regeringen har fokuserat på att säkerställa likviditet på marknaden och att ge riktat stöd till regioner och sektorer som har drabbats hårdast av utbrottet. Den kinesiska centralbanken har haft samma prioriteringar och implementerat åtgärder som lindrar den ekonomiska nedgången. I slutet av mars sänkte centralbanken sin korta utlåningsränta. Sänkningen syftade till att skapa en bättre fungerande interbankmarknad men centralbankens arbete är långt ifrån färdigt och vi förväntar oss ytterligare räntesänkningar och andra åtgärder i syfte att stimulera efterfrågan i ekonomin.

Japan – Nedåtrisker för en hårt drabbad ekonomi 

Antalet bekräftade coronafall i Tokyo har stigit under den senaste veckan och skattningen av hälsomyndigheterna tyder på att det kommer att fortsätta stiga. Tokyos guvernör Yuriko Koike har meddelat att om förebyggande åtgärder misslyckas kan en nedlåsning av huvudstaden vara nödvändig framöver. Denna utveckling skulle ha dramatiska konsvenser för en redan hårt drabbad ekonomi då regionen kring huvudstaden står för en stor andel av landets BNP.  Vi räknar med att den japanska ekonomin krymper med mer än tre procent i år men stora nedåtrisker finns.

Bank of Japan har höjt målet för sina tillgångsköp och annonserade ett nytt låneprogram. Samtidigt bestämde centralbanken att lämna sin kortsiktiga styrränta oförändrad på -0,1 procent. Kvantitativa lättnader kan inte göra mycket för att motverka nedgången i Japans ekonomi men vi räknar med kraftiga finanspolitiska insatser i närtid.

Skriven av:

Profilbild för Alexandra Stråberg

Alexandra Stråberg

Chefekonom och ansvarig för Hållbarhetssekretariatet på Länsförsäkringar. Makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel till hållbarhet i alla dess former. Hållbarhetsfrågorna och de makroekonomiska frågorna hänger ihop.
Profilbild för Anders Nordberg

Anders Nordberg

Senior ekonom som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Makroekonomisk expert med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik. Analyserar och diskuterar både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.