Vår analys av konjunkturen

Läs vår senaste marknadsanalys av konjunkturen i Sverige, Europa, USA, Japan och tillväxtmarknaderna. Ta bland annat del av hur våra ekonomer ser på det ekonomiska läget i Sverige och världen just nu.

2020-10-01 AV: ALEXANDRA STRÅBERG & ANDERS NORDBERG

Konjunkturen i korthet

  • Sverige: Återhämtning inledd, men närheten till ett svagt Europa oroar
  • Eurozonen: Återhämtningen är på gång men riskerna kvarstår
  • USA: Fortsatt återhämtning
  • Kina: har kommit en lång väg framåt men smittspridningen i Peking skapade viss oro
  • Japan: Finanspolitiken spelar en allt viktigare roll

Makr på 7 minuter - Kvartal 3, 2020

Global trend

Vi ser att smittspridningen ökar i Europa och fler skyddsåtgärder har införts, men dessa är mycket begränsade. Dödligheten och sjukhusbeläggningen har varit mycket lägre än tidigare. Globalt sett ligger smittspridningen på fortsatt höga nivåer men vi ser i dagsläget ingen acceleration. Vi tror att skyddsåtgärder kommer att förhindra nya snabba och stora utbrott. I dagsläget genom går fem vaccin nu FAS-3 tester och vi antar att flera av dessa blir godkända under 2021. Även om det dröjer till andra halvåret 2021 innan många har distribuerats tror vi att det kan öka optimism och tillförsikt inför framtiden hos företag och hushåll.

Det finns fortfarande många aktiva skyddsåtgärder världen över. Den andra vågen i somras ledde till att skyddsåtgärder avvecklades i en något långsammare takt. Vissa regioner har infört nya begränsningar och skyddsåtgärder, men dessa är lokal och mer begränsade än tidigare. Vi har sett början på en ny smittvåg, särskilt i Europa och vissa skyddsgärder har skärpts något och det bidrar till att återhämtningen saktar in ytterligare. Vi bedömer dock att sannolikheten för en ny global nedlåsning är fortsatt låg.  Men trots det består en ny nedlåsning som den största risken mot en fortsatt återhämtning.

Både penning- och finanspolitiken ger fortsatt stöd åt återhämtningen. Penningpolitiken har fortsatt framgångsrikt lugnat marknaderna, och likviditetssituationen på globala kreditmarknader har förbättrats och fungerar nu förhållandevis normalt. Vi bedömer att de starka stimulanserna i kombination med ökad privat efterfråga tillsammans ger en fortsatt återhämtning under andra halvåret i år. Vissa stimulanser kommer fortsätta även under 2021 men finanspolitiken kommer sannolikt inte bidra till ytterligare tillväxt efter 2020. Vi ser dock ett nytt förhållningssätt till statsskulder och bedömer att den långsiktigt hållbara skuldnivån för normala ekonomier har stigit. Det beror dels på en ökad samordning mellan penning och finanspolitik, men även på det låga ränteläget.

USA – Amerikansk ekonomi ser stark ut, men många frågetecken kring arbetsmarknaden

Den amerikanska ekonomin fortsätter att återhämta sig och trots att vissa delstater kommer att utvecklas sämre på grund av en ökad smittspridning så fortsätter den ekonomiska återhämtningen i god takt.  Den ekonomiska statistiken har återigen varit bättre än väntat under månaden som gått, och återhämtningen fortsätter. Företagsbarometrar visar på fortsatt förbättring även om nuläget såklart är mycket sämre än normalt. Bostadsmarknaden ser fortfarande starkare ut än väntat, med hög efterfråga på nya bolån. Återhämtningen som helhet väntas dock nu gå in i en något lugnare takt.

Arbetsmarknaden är fortfarande svag och det finns flera tecken på att sysselsättningen inte kommer att öka lika fort framöver. Småföretagen som står för en majoritet av jobben uppger dock att man planerar att nyanställa kommande tid. I statistiken ser vi att antalet arbetslösa som söker arbetslöshetsersättning är fortsatt mycket hög. Detta trots att arbetslösheten har sjunkit kraftigt den senaste månaden. Vi bedömer att arbetslösheten ger en något mer rättvisande bild av nuläget då det finns vissa oklarheter med statistikinsamlingen av arbetslöshetsersättning. Men diskrepansen mellan dessa källor utgör ändå ett osäkerhetsmoment i bedömningen. Företagens investeringsplaner ser ut att vända upp och även investeringarna fortfarande kommer vara låga så ser det ändå ut att förbättras framöver.

Aktiviteten i ekonomin ökar fortfarande, men den kraftiga nedgången under första halvåret gör att tillväxten för 2020 som helhet väntas fortfarande landa på cirka minus fem procent.  Inflationen kommer fortsätta att sjunka och förbli låg under kommande år. Det beror på att nedgången skapar stora lediga resurser och låg efterfråga som gör det svårt för företagen att höja priser.  Det finanspolitiska paket vi väntat som verkar hamnat i långbänk och det finns en risk att ju närmare presidentvalet vi kommer desto mindre samarbetsvilja kommer kongressen att präglas av.

Amerikanska centralbanken ser risker, men ökar inga stimulanser

Flera direktionsmedlemmar från den amerikanska centralbanken talade i september och det övergripande intrycket var att bedömningarna om utvecklingen går isär. Vissa medlemmar såg en försämrad riskbild och påtalade behovet om en ökad finanspolitisk stimulans. Andra medlemmar ser den snabba återhämtningen under sommaren och början av hösten som ett skäl till optimism. Sannolikheten att ekonomin ska få långvariga strukturella skulle i så fall vara mindre sannolikt. Vi bedömer att Fed inte kommer att utöka stimulanserna under 2020.   

Sverige – Starkt förtroende hos näringslivet, men byggbolagen surar lite

Återhämtningen fortsätter men vi tror fortfarande at tempot saktar in något framöver.  Vi bedömer att aktiviteten i den svenska ekonomin fortsatte att öka under september. Både företags och hushållsbarometrar steg ordentligt i september. Tillverkningsbolag och detaljhandeln uppger till och med att läget nu är starkare än normalt. Bostadsmarknaden utvecklades fortsatt starkt. Tillväxten i Sverige väntas fortfarande bli kraftigt negativ under 2020 men vi har höjt vår prognos något och väntar oss nu på en nedgång med knappt fyra procent för helåret.

Arbetsmarknaden är fortsatt svag och arbetslösheten har stigit rejält. Nästan 600 000 anställda har totalt sett blivit kortidspermitterade under 2020 och hur många av dessa som kommer återgå till arbetet är fortfarande osäkert. Vi bedömer att arbetslösheten nu stabiliseras och börjar sen sjunka i början av nästa år. Arbetskraften är dock tillbaka på nivåer innan krisen och att fler fortsätter att söka jobb kommer vara positivt för sysselsättningen.

Statsbudgeten för 2021 innehöll som väntat utgifter på drygt 100 miljarder (cirka 2 procent av BNP). Trots dessa stimulanser kommer den offentliga konsumtionen minska jämfört med 2020 och därmed blir tillväxtbidraget från offentlig sektor ändå negativt. Det statsfinansiella läget är mycket gott och Sverige kan utan problem finansiera betydligt större utgifter under lång tid. Om återhämtningen skulle tappa fart kan finanspolitiken utan problem stödja konjunkturen med nya stimulanspaket.

Riksbanken – Avvaktar, men kommer missa målet

Inflationen har stigit något under andra kvartalet 2020 men från mycket låga nivåer och vi räknar med ett mycket svagt inflationstryck under kommande år. Riksbanken valde vid mötet i september att hålla räntan oförändrad och utöka ramen för tillgångsköp från 300 till 500. Riksbanken fortsätter att köpa värdepapper (stat, kommun men även företagsobligationer). Styrräntan väntas ligga på noll under hela prognoshorisonten, och balansräkningen väntas öka under båda detta och nästa år. Sannolikheten för mer penningpolitiska stimulanser under hösten är oförändrat jämfört med tidigare bedömning. Om inflationsförväntningar, och då särskilt på längre sikt skulle sjunka utesluter vi inte en räntesänkning. Balansräkningen är dock det nya normala verktyget i en lågkonjunktur. Vi bedömer att en ytterligare utökning tillgångsköp skulle komma före en räntesänkning. Flera direktionsmedlemmar har under månaden påtalat möjligheten att sänka räntan. Vi tror mest det rör sig om en kommunikativ åtgärd där man vill framstå som beredd, snarare än en omsvängning i åsikt om det huruvida negativa räntor är ett effektivt verktyg. Vi bedömer att det skulle krävas ytterligare stödköp för flera hundra miljarder för att inflationsmålet ska kunna nås även på sikt.

Eurozonen - Återhämtningen fortsätter i en lugnare takt

Fallet i euroområdets ekonomi under den första hälften av året var av historiska proportioner men mindre än vad flera analytiker hade befarat. BNP minskade med 15 procent men med markanta skillnader mellan länderna. Omfattande penning- och finanspolitiska åtgärder lade en bra grund till en återhämtning i ekonomin och aktiviteten började öka kraftigt redan i juni. Återhämtningen hade en överraskande stark början men nu tror vi att t takten har sjunkit, en ny smittvåg av covid-19 hotar återhämtningen i ekonomin.

En ny smittvåg i Europa har lett till att allt flera länder behåller eller ökar sina restriktioner. Tyskland och Italien har klarat sig relativt bra men utvecklingen i Spanien och Frankrike har varit oroväckande och antalet nya bekräftade fall har ökat i en snabb takt. Endast en liten andel av de nya bekräftade fallen bedöms orsakas av en ökad testning men trots det finns en skäl till optimism. Antalet fall som läggs in på sjukhus är mycket lägre än under den första vågen och patienternas behov av intensivvård är relativt låg. Vår bedömning är att smittspridningen inte kommer att leda till samma typ av nationella nedlåsningar som under den första smittvågen, men läget kan förändras snabbt och utvecklingen under vintern är mycket osäker. Sammantaget bedömer vi att återhämtningen fortsätter fast i en lugnare takt.

Förtroendebarometrar är ett tydligt exempel på att smittspridningen tynger återhämtningsprocessen. Euroområdets inköpschefsindex minskade för andra månaden i rad men fortsätter att peka på en expansion i ekonomin. Optimismen inom tillverkningsindustrin kvarstår men förtroendet inom tjänstesektorn minskar. Indikatorerna för arbetsmarknaden pekar fortfarande på en kontraktion vilken tyder på att arbetslösheten kommer att fortsätta att öka under de kommande månaderna. Återhämtningen på arbetsmarknaden har inte börjat än och flera sektorer av ekonomin är fortfarande beroende att arbetsmarknadspolitiska program som korttidsarbete.

Återhämtningen fortsätter men euroområdets ekonomi kommer inte tillbaka tills nivåerna före krisen förrän vid mitten av 2022, skillnaderna mellan länderna kommer att vara stora. Tyskland kommer att klara sig bättre än Italien och Spanien. Utvecklingen av smittspridningen samt det finanspolitiska utrymmet tyder på att skillnaderna mellan länderna kommer att fortsätta att öka. Dessa skillnader gör att behovet av en snabb, effektiv och gemensam finanspolitik är stor. Finanspolitiken i Europa kommer att bli avgörande under återhämtningsprocessen och det främsta verktyget för att minimera effekterna som krisen kan ha på den långsiktiga tillväxten i regionen.

ECB - En mer expansiv penningpolitik men stora utmaningar längre fram

Vi har gjort små förändringar i vår syn för penningpolitiken i euroområdet efter att flera ECB‑ledamöter har uttryckt behovet av en mer expansiv penningpolitik. Vi tror fortfarande att centralbanken behåller inlåningsräntan oförändrad på -0,5 procent och att det är för tidigt för att annonsera en utökning av tillgångsköpsprogrammet PEEP. Däremot räknar vi med att ECB sänker räntan för sina riktade långfristiga lån till bankerna TLTROs och sannolikheten för att detta händer under de kommande månaderna har ökat. Centralbanken försöker att stimulera utan att ha en negativ inverkan på bankernas lönsamhet, vilken kan hända om centralbanken fortsätter att sänka inlåningsräntan. ECB har stora utmaningar framför sig, inflationen ligger på en låg nivå samtidigt som arbetsmarknaden fortsätter att försämrats. Detta i sin tur kan leda till ett lägre inflationstryck längre fram. Vi räknar med att ECB kommer att utöka tillgångsköpsprogrammet men att detta händer senare under 2021.

Kina - Grundplatta i återhämtningen av världsekonomin

Kina har återhämtat sig i en överraskande fart och ekonomin är redan tillbaka till nivåerna före krisen. Landet har också lyckats att begränsa smittspridningen och restriktionerna fortsätter att minska tillsammans med en kraftig ökning av den ekonomiska aktiviteten.

Finanspolitiska stimulanser har lett till en kraftig ökning av investeringarna och regeringens planer tyder på att satsningarna på infrastruktur kommer att fortsätta under året. Hushållens konsumtion har inte återhämtat sig i samma takt men den snabba återhämtningen i ekonomin tillsammans med en starkare arbetsmarknad förväntas stödja konsumtionen under slutet av året.  

Regeringens krispaket beräknas vara större än under finanskrisen 2009. Budgetunderskottet har stigit kraftigt under året och satsningar har gynnat arbetsmarknaden och investeringar i infrastruktur. Arbetsmarknaden har varit i fokus eftersom Kina fortsätter att publicera ett sysselsättningsmål efter att tillfälligt ha slopat BNP-målet. Riskerna finns och handelsrelationen med USA kommer att påverka marknaderna längre fram. Vår bedömning är dock är att återhämtningen i den kinesiska ekonomin är robust och fortsätter att ta fart under året. Utvecklingen i Kina har blivit en stabil grundplatta i återhämtningen i världsekonomin.

Vi bedömer att Kina använder finanspolitiken som det främsta verktyget för att stimulera ekonomin under resten av året. People’s Bank of China lämnar därmed sina styrräntor oförändrade, centralbanken brukar inte sänka räntorna när ekonomin visar tydliga tecken på att en återhämtning är på gång. Återhämtningen i Kina är robust och landet kan bli den första stora centralbanken i världen att strama åt penningpolitiken, detta kan hända redan nästa år.

Japan – Finanspolitiken fortsätter att stimulera ekonomin

Japans BNP minskade med 7,8 procent under det andra kvartalet, ett historiskt fall men återhämtningen hade också en stark början. En andra smittvåg ledde dock till ökade restriktioner och en dämpad optimism vilken hade en stor påverkan på återhämtningsprocessen. Smittspridningen har avtagit sedan dess och aktiviteten i ekonomin ökar nu. Vi bedömer att den japanska ekonomin har alla förutsättningar för en snabb återhämtning och den handlar främst av det kraftiga stödet av finanspolitiken.

Japans kommande statsminister, Suga Yoshihide, har pekat på att inga stora förändringar i den ekonomiska politiken kan förväntas i närtid. Japans regering annonserade under krisen ett rekordstort stimulanspaket, 95 biljoner yen eller 17 procent av BNP. Diskussioner för ett ytterligare paket motsvarande 35 biljoner yen för nästa år har inletts med en stor andel av den första stimulanspaketet måste fortfarande allokeras i ekonomin. Över 35 biljoner yen finns på regeringens konto hos centralbanken och dessa förväntas ge ett kraftigt stöd till återhämtningen i ekonomin under resten av 2020.

Vid det senaste penningpolitiska mötet mitten i september lämnade Bank of Japan sina styrräntor oförändrade. Den korta styrräntan ligger på -0,1 procent och målräntan för den tioåriga statsobligationen ligger på 0 procent. Dessa räntor har varit oförändrade sedan början av krisen men expansionen av balansräkningen har varit markant. Centralbanken har dessutom utökat omfattningen av sina lånefaciliteter och tillgångsköpen har expanderats till företagsobligationer och certifikat. Dessutom erbjuder centralbanken billiga lån till bankerna men efterfrågan för dessa har varit svag. Bank of Japan har visat motstånd att sänka styrräntan på grund av oro kring effekten som negativa räntor kan ha på bankernas lönsamhet. Vår bedömning är dock att inflationen kommer att fortsätta att minska och tvinga centralbanken till ytterligare penningpolitiska stimulanser. Balansräkningen kommer att vara det främsta verktyget men man kan inte utesluta räntesänkningar i mitten av nästa år.

Skriven av:

Profilbild för Alexandra Stråberg

Alexandra Stråberg

Chefekonom och ansvarig för Hållbarhetssekretariatet på Länsförsäkringar. Makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel till hållbarhet i alla dess former. Hållbarhetsfrågorna och de makroekonomiska frågorna hänger ihop.
Profilbild för Anders Nordberg

Anders Nordberg

Senior ekonom som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Makroekonomisk expert med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik. Analyserar och diskuterar både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.