Vår analys av räntemarknaden

Riksbanken sänkte räntan i maj och ytterligare räntesänkningar kommer i år. Inflationstakten har dämpats och svensk ekonomin är ännu svag. Europeiska centralbanken sänkte i juni som förväntat. Däremot har marknadens förväntningar på amerikanska centralbankens sänkningar flyttats framåt i tiden, till slutet av året. Omsvängningen i penningpolitiken har lett till stora rörelser på de globala räntemarknaderna i år.

Räntenivåerna är relativt höga vilket gör räntepapper mer attraktiva än på flera år. Vi förväntar oss positiv avkastning för räntefonder. Långa obligationer är nu rimligt värderade och har sammantaget en måttlig risk. De fyller en funktion i en blandfond för att balansera risken i aktier.

Avkastningen för korta obligationer förbättrades när räntenivån kom upp på grund av Riksbankens tidigare styrräntehöjningar. Räntetoppen är nu passerad men räntor lär förbli på relativt höga nivåer under överskådlig tid.

Vi är lite mer positiva till bostadsobligationer än statsobligationer. De ger något högre löpande avkastning än stat till marginellt högre risk. Långa räntor har en viss fördel att de också kan fungera delvis som ett skydd mot ny tillväxtoro och mildra ett eventuellt aktiefall.

Sammantaget föredrar vi långa räntor framför korta svenska räntor. Värderingen för långa räntor är idag något mer attraktiv och kompletterar framförallt våra övriga tillgångar bättre.

Företagsobligationer – Stabilare miljö och sänkta räntor bidrar till god avkastning

Företagsobligationers ränta är högre än normalt. Både underliggande statsobligationsräntor och kreditriskmarginalerna för företagsobligationer har bidragit, den senare till följd av viss ökad risk för bolagskonkurser vid en konjunkturell sättning. Risken har dock minskat. Avkastningspotentialen för företagsobligationer härifrån är ännu relativt hög för tillgångsslaget. Kreditriskmarginalen förväntas däremot inte sjunka mycket härifrån men bör ligga kvar på en attraktiv nivå, och därmed bidra ytterligare till god avkastning.

Trots osäkerhet om hur konjunkturens utveckling bedöms konkursrisken vara låg de kommande två åren för obligationer med den högre kreditrankingen Investment Grade. För högriskobligationer ser vi risken som mer balanserad där högre kreditspreadar kompenserar för ökad konkursrisk. Dessa obligationer gynnas också mer om vi får en vändning uppåt i konjunkturen. I nuläget föredrar vi kreditrisk framför ren ränterisk. På ett till två års sikt så ser vi avkastningspotentalen som god för tillgångsslaget. För att inte få för stor ränterisk placerar vi också i Floating Rate Notes (FRN) som har en attraktiv löpande avkastning. FRN påminner om högriskobligationer men där den underliggande basräntan styrs mer direkt av korta räntor än långa räntor.

Ett tillgångsslag som vi valt att investera i för våra blandfonder som är svårt att investera i som privatperson är katastrofobligationer (CAT-bonds). De har en löpande avkastning i dag på runt 10 procent, vilket förväntas kompensera för kostsamma katastrofer (primärt jordbävningar och orkaner i USA).

Sammantaget förhåller vi oss svagt positiva till företagsobligationer.

Tillväxtmarknadsobligationer – Hög ränta till hög risk

Räntan för tillväxtmarknadsobligationer är hög till följd av en idag hög ränta för amerikanska långa statsobligationer men påverkas också mycket av riskaptit, vilken har kommit tillbaka sedan 2022. På den positiva sidan anser vi att den ännu höga räntenivån kommer att generera en god löpande avkastning och erbjuda en viss kudde mot ökade räntor. På risksidan har värderingen av dessa tillgångsslag ökat. Till det kommer risken för stigande långa amerikanska räntor samt att en svagare dollar de närmaste åren utgör en risk för en svensk investerare.

För både tillväxtmarknadsobligationer i lokal och säkrad valuta har de ryska statspapperna utgått från index.

Risken i tillväxtmarknadsobligationer är högre jämfört med företagsobligationer och svenska korta och långa obligationer, men lägre än aktier. Tillgångsslaget bidrar även med diversifiering mot andra tillgångsslag i en portfölj. Den högre avkastningspotentialen bör ställas i relation till den högre risken. Balanserar vi risker med positiva faktorer är vi sammantaget neutrala till tillväxtmarknadsobligationer.