Internationella normer

Normerna avser internationella konventioner, lagar och regler samt överenskommelser som FNs Global Compact och OECDs riktlinjer för multinationella företag, som berör områdena miljö, mänskliga rättigheter, barnarbete, arbetsrätt, korruption och kontroversiella vapen.

FNs Global Compact innefattar principer för företag kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Principerna baseras på FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILOs grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen och FNs konvention mot korruption.

OECDs riktlinjer för multinationella företag är gemensamma rekommendationer från OECD-ländernas regeringar till multinationella företag för hur affärsverksamheter ska bedrivas ansvarsfullt. Riktlinjerna omfattar bland annat mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd och bekämpande av mutor.

Se rubrik ”Relevanta riktlinjer och konventioner” nedan för en fullständig redogörelse av vilka normer som avses.

Förväntningar

Vi förväntar oss att de bolag som Länsförsäkringar eller dess fonder investerar i ska följa internationella konventioner och normer samt överenskommelser som FNs Global Compact och OECDs riktlinjer för multinationella företag.

Tillämpning

Vi analyserar regelbudet Länsförsäkringars innehav i syfte att identifiera de bolag som kränker internationella normer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och affärsetik. Denna typ av normbaserad genomlysning är en av de vanligaste strategierna för ansvarsfulla investeringar i Sverige och Europa. Mer konkret innebär strategin följande tillämpning:

• Vi genomlyser alla våra noterade bolagsinvesteringar regelbundet för att identifiera om något bolag bedriver sin verksamhet i strid mot internationella konventioner och normer. Genomlysningen och bolagsdialogen sker i samarbete med GES International AB.
  
• Om något bolag som vi har investerat i direkt via våra egna fonder och mandat eller indirekt via våra externa fonder kopplas till normbrott (se definition nedan) inleder vi en analys för att verifiera fakta. Med externa fonder avses externt förvaltade rekommenderade fonder på vår fondplattform och externt förvaltade fonder som vi är investerade i via våra institutionella portföljer.
• Om fakta kan verifieras inleder vi en dialog med bolaget. Syftet med dialogen är att bolaget ska vidta åtgärder för komma till rätta med normbrottet samt införa förebyggande policyer och metoder för att liknande händelse inte upprepas i framtiden. 
• Vårt främsta verktyg är att påverka genom dialog. Där möjligheten finns samarbetar vi med andra investerare för att på så sätt få ökad tyngd och möjlighet att påverka.
• Om dialogen inte leder framåt och bolaget inte vidtar åtgärder för att komma till rätta med normbrottet kan vi som en sista utväg utesluta bolag från våra investeringar. Uteslutningen görs i våra egna fonder och i alla direktinvesteringar samt så långt som det är möjligt i indirekta innehav som externa fonder. Uteslutningen gäller både investeringar i aktier och kreditobligationer i bolaget.

Definition av normbrott

Ett bekräftat normbrott kan konstateras när ett företag genom sin verksamhet bidrar till allvarliga eller systematiska kränkningar av internationella normer, utan att bolaget vidtagit adekvata åtgärder och att normbrottet är verifierat och rapporterat av bolaget självt, en officiell källa eller flera av varandra oberoende och trovärdiga källor. Med allvarliga och systematiska kränkningar menas att konsekvenserna av bolagets verksamhet får en betydande negativ påverkan på miljö eller människor.

Relevanta riktlinjer och konventioner

Nedan finns en sammanställning per område av de lagar och regler, internationella konventioner och överenskommelser som ingår i vår genomlysningsprocess.

Mänskliga rättigheter

FN Global Compact Princip 1: Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka.

FN Global Compact Princip 2: Företagen ska försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter.

OECDs riktlinjer för multinationella företag i allmänhet och kapitel IV i synnerhet.

Exempel på normer och konventioner som är relevanta för företagsanalysen:

• ILO: Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, 1989
• Basic Principles on the Use of Force and Firearms by Law Enforcement Officials [ung. Grundläggande principer för användning av våld och tjänstevapen av för polistjänstemän], 1990
• Code of Conduct for Law Enforcement Officials, [ung. Uppförandekod för polistjänstemän], 1979
• Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, 1984
• Konventionen om barnets rättigheter, 1989
• Det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, 2000
• Generalförsamlingens resolution 1803 (XVII) av den 14 december 1962, ”Permanent Sovereignty over Natural Resources” [ungefär permanent suveränitet över naturtillgångar]
• Genèvekonventionen angående krigsfångars behandling, 1949
• Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid, 1949
• Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966
• Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966.
• Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, 1965
• Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor, 1979
• Den internationella konventionen om migrantarbetares och deras familjemedlemmars rättigheter, 1990
• FN:s flyktingkonvention, 1951
• Första tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter, 1977 (både för mänskliga rättigheter och särskilt inhumana vapen)
• Haagkonventionen, 1907
• FNs deklaration om ursprungsfolkens rättigheter, 2007
• FNs konferens om människans miljö
• Vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty)

Arbetsvillkor

FN Global Compact Princip 3: Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar.

FN Global Compact Princip 4: avskaffande av alla former av tvångsarbete.

FN Global Compact Princip 5: avskaffande av barnarbete.

FN Global Compact Princip 6: avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning.

OECDs riktlinjer för multinationella företag i allmänhet och kapitel V i synnerhet.

Exempel på normer och konventioner som är relevanta för företagsanalysen:

• ILO: Deklarationen om fundamentala principer och rättigheter på arbetet 
• ILO: Konventionen angående avskaffande av tvångsarbete, 1957
• ILO - Konventionen angående diskriminering (anställning och yrkesutövning), 1958
• ILO - Konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, 1951
• ILO: Konventionen angående tvångs- eller obligatoriskt arbete, 1930
• ILO: Konventionen angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, 1948
• ILO: Konventionen avseende arbetstid, 1930
• ILO: Konventionen om fastställande av minimilöner, 1970
• ILO: Konventionen om minimiålder för tillträde till arbete, 1973
• ILO: Konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö, 1981
• ILO: Konvention om förebyggande av allvarliga olyckshändelser inom industrin, 1993
• ILO: Konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, 1951
• ILO: Konventionen angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, 1949
• ILO: Konventionen om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, 1999
• ILO: Konventionen avseende arbetstid (i industrin), 1919
• ILO: Konvention avseende uppsägning av anställningsavtal, 1982
• ILO: Konventionen angående skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön (som orsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer), 1977
• ILO: Konventionen om 40-timmars arbetsvecka, 1935
• ILO: Konventionen angående tillämpning av principerna för den kollektiva förhandlingsrätten, 1981
• ILO: Konventionen om säkerhet och hälsa vid byggnads- och anläggningsarbete, 1988
• ILO: Konventionen om offentlig arbetsförmedling, 1948
• ILO: Konvention angående löneskydd, 1949
• ILO: Konventionen om migrerande arbetare (reviderad), 1949
• Den internationella konventionen om migrantarbetares och deras familjemedlemmars rättigheter, 1990

Miljö

FN Global Compact Princip 7: Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

FN Global Compact Princip 8: Företag ombeds ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande.

FN Global Compact Princip 9: Företag ombeds uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.

OECDs riktlinjer för multinationella företag i allmänhet och kapitel VI i synnerhet.

Exempel på normer och konventioner som är relevanta för företagsanalysen:

• Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, 1989
• Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, 1998
• Konvention om biologisk mångfald, 1992
• Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, 2001
• Cartagenaprotokollet om biosäkerhet, 2000
• Kyotoprotokollet till FNs ramkonvention om klimatförändringar, 1997
• Montrealprotokollet till skydd för ozonskiktet, 1987
• Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar, 1992
• Wienkonventionen för skydd av ozonlagret, 1985
• Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll och tobaksindustrin, 2003
• European Convention on the Protection of animals Kept for Farming Purposes [”Europakonventionen gällande skydd av djur som hålls för uppfödning”], 1976
• Internationell konvention till förhindrande av förorening från fartyg, 1973/1978
• Internationella konventionen om beredskap vid oljeutsläpp, reaktion och samarbete, 1990
• FN: Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, 2004
• FN: Stockholmsdeklarationen om människans miljö, 1972
• FNs havsrättskonvention, 1982
• Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1979
• Joint Convention on the Safety of Spent Fuel Management and on the Safety of Radioactive Waste Management, [“Den gemensamma konventionen om hantering av förbrukat bränsle och säkerhet gällande radioaktivt avfall”], 1997
• FNs konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar, 1992
• Kärnsäkerhetskonventionen, 1994
• Riokonferensen om miljö och utveckling
• Internationell konvention om reglering av valfångst
• FNs skogsprinciper
• FNs konvention om internationell handel med hotade arter av vilda djur och växter
• FN: Minamatakonventionen om kvicksilver
• UNECE, Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen)
• UNECE, Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen)
• Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv
• FNs ökenkonvention (UNCCD)
• Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar (Ramsarkonventionen)

Korruption

FN Global Compact Princip 10: Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.

OECDs riktlinjer för multinationella företag i allmänhet och kapitel VII i synnerhet.

Exempel på normer och konventioner som är relevanta för företagsanalysen:

• FNs konvention mot korruption, 2003
• OECD-konventionen om bekämpande av bestickning, 1997

Kontroversiella vapen

• Konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) från 1997
• Fördraget om ickespridning av kärnvapen, 1968
• Konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring, 1972
• Konvention om vissa konventionella vapen, 1980
• Konventionen om kemiska vapen, 1993
• Konventionen om klusterammunition, 2008
• Första tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter, 1977 (både för mänskliga rättigheter och särskilt inhumana vapen)