Samverkan nyckel för framtida trygghetslösningar

Runt 500 besökare från landets kommuner och regioner fanns på plats när stiftelsen Länsförsäkringars Forskningsfond under onsdagen arrangerade årets stora Trygghetsmöte på Münchenbryggeriet i Stockholm. I centrum stod en av våra stora samhällsfrågor: Hur skapar vi morgondagens trygghetslösningar? Och vad är det egentligen som gör oss otrygga?

"En otrygghetskänsla går aldrig att prata bort"

Att svaren är komplexa och föränderliga, och dessutom kan se helt olika ut beroende på var vi befinner oss geografiskt, gör inte utmaningarna enklare att lösa. Däremot blir det tydligt att just de lokala initiativen, anpassade och skapade efter de lokala behoven, kan göra stor skillnad.
– En otrygghetskänsla går aldrig att prata bort. Känner man sig otrygg som invånare har vi gemensamt en skyldighet att göra något åt det. Och här är en nära dialog med det lokala näringslivet jätteviktigt. Näringslivets har en superviktig roll att spela när det kommer till trygghetsskapande insatser lokalt, en roll som lyfts fram alltför sällan, sade civilminister Erik Slottner (KD), dagens första talare.

Offentligt och näringsliv i samverkan

Även riksdagsledamot Ardalan Shekarabi (S), tidigare social- och socialförsäkringsminister, poängterade betydelsen av samverkan över gränserna.
– Jag var nyligen i Glasgow för att titta på hur de arbetat för att minska gängskjutningarna. Alla lyfte samarbetet mellan samhället och det privata som den mest framgångsrika metoden, att man jobbar tillsammans med näringslivet i riktade insatser.
Han lyfte själv ett framgångsrikt exempel från sin hemstad Gävle där det offentliga och näringslivet i samverkan möjliggör och finansierar en gratis fotbollsskola varje sommar.
– Ett engagerat näringsliv kan underlätta för att positiva åtgärder och projekt verkligen blir av. Det finns inga problem som vi inte kan lösa i det här samhället. Men vi måste lösa dem tillsammans.

"Vi kan göra ännu mer"

LF Göinge-Kristianstad stod för ett annat framgångsrikt exempel, genom att vara på plats och berätta om sina trygghetsvandringar.
– Trygghetsvandringen har i snart tio år varit en viktig del i vårt långsiktiga hållbarhetsarbete. Vi utbildar och anställer certifierade trygghetsvandrare och genom vår sponsring knyter vi föreningar till oss som i samverkan med polis och kommun trygghetsvandrar i fem av våra kommuner. Fler trygga vuxna på stan vet vi ökar den upplevda tryggheten, säger Frida Borgström, verksamhetsansvarig för bolagets nystartade avdelning Trygghetsakademin var syfte är att utveckla det trygghetsskapande arbetet.
– Samtidigt som vi på riktigt bidrar till ökad trygghet med trygghetsvandringen, vet vi att vi som kundägt bank- och försäkringsbolag kan göra ännu mer. Det som är bra för våra kunder är bra för samhället. Och det som är bra för samhället är bra för oss som bolag. I Trygghetsakademin samlar vi det trygghetsskapande arbetet vi redan gör, men ser också hur vi med stöd i ny forskning och tillsammans med kommuner, polis och civilsamhälle kan ta nästa steg. Trygghetsakademin ser vi som ett växthus där vi tillsammans odlar framtidens trygghetsskapande insatser. Ett viktigt arbete som vi är väldigt stolta över att driva men samverkan, samverkan, samverkan. Det är våra ledord. Trygghet skapar vi tillsammans.

"Kommunerna har nu fått ett lagstadgat ansvar"

Men hur genomförs gränsöverskridande samarbeten mest effektivt och framgångsrikt? Frågan är högaktuell även inom forskningen, och på plats fanns bland andra Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi samt prefekt för den kriminologiska institutionen vid Malmö Universitet, för att prata om Civilsamhällets och näringslivets roll i det brottsförebyggande arbetet.
– Kommunerna har nu fått ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, och där står att ”kommuner ska verka för att skriftliga överenskommelser om samverkan ingås med relevanta aktörer.” Få problem kan lösas av en enskild aktör, sade hon.
– Så det finns ett stort behov om ökad kunskap kring hur de olika aktörerna kan bidra. Vilka förutsättningar krävs för att samverkan ska bli framgångsrikt?
Landets kommuner – och landets näringsliv – följer garanterat hennes fortsatta forskning med spänning.