Låt data tala, inte magkänslan

På vilka platser är vi otrygga? Frågan kan tyckas enkel. Problemet är att det sällan finns ett tydligt svar. Vi vet sällan exakt var ortsinvånarna faktiskt känner ökad otrygghet, och vad den beror på just där. Det är inte bara ett stort kunskapsgap i sig. Kunskapen om otrygghetens orsaker och geografi är också helt avgörande för att i nästa led kunna sätta in trygghetsstärkande åtgärder som på riktigt gör skillnad på just den platsen.

Hur ökar vi tryggheten i stadsparken? På bytorget? På parkeringen utanför ICA? Vi kan inte dra med den breda trygghetspenseln över hela bostadsorten och tro att samma sak fungerar överallt. Olika utmaningar kräver olika lösningar.

Kompetensen kring trygghetsstärkande insatser är i dag för låg, på flera plan. Vi vet sällan vilka metoder som fungerar, eftersom resultaten sällan utvärderas under och efter genomförd insats. Hur ska vi då utvecklas och bli bättre? Hur ska vi då veta att vi lägger resurserna på rätt sak, att vi ens går åt rätt håll? Ofta får ideologi och partipolitik avgöra vilka trygghetsskapande insatser det satsas på. Ibland magkänslan. Vi hinner inte alltid invänta forskningen och självklart kan en nytänkande idé leda till bra insatser, men hur vet vi att de verkligen fungerar om vi inte också mäter effekterna med forskningens verktyg? Låt oss mäta vad vi gör och på så vis bidra till forskningen!

När vi förpackar våra erfarenheter till evidensbaserad kunskap kan lärdomarna enklare spridas och därmed stärka det trygghetsskapande arbetet på fler orter och i andra kommuner med liknande problem. Steg för steg kan vi bygga en kunskapsbank som alla har nytta av.

I forskningsvärlden händer just nu en hel del i arbetet för ökad trygghet. Mycket återstår att ta reda på, men det rör på sig. Faktum är att vi redan i dag kan se preliminära siffror på specifika platser i nordöstra Skåne där otryggheten är hög – och hur den kan förklaras. Den kartläggningen får inte stanna i vetenskapliga artiklar som få läser. Tvärtom behöver vi bygga fler öppna mötesplatser mellan forskare, beslutsfattare, polis, näringsliv, föreningsliv och andra samhällsaktörer. En plats där dataanalyser på riktigt kan förvandlas till konkreta arbetsverktyg.

De sex kommunerna i Skåne Nordost, tillsammans med Trygghetsakademin inom LF Göinge-Kristianstad, skapar just nu en sådan mötesplats. På Trygghetsdagen den 13 november i Kristianstad låter vi den senaste forskningen ligga till grund för ökat kompetensutbyte och lösningsorienterade samtal, med den gemensamma utgångspunkten att ökad trygghet börjar med ökad kunskap.

Mötesplatsen byggs med vetskapen att kunskap tar tid, att hållbara trygghetslösningar skapas genom långsiktigt, mätbart och målmedvetet samarbete över gränserna. Där data talar, inte magkänslan.

 

Undertecknat:
Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.
Nicklas Guldåker, docent i kulturgeografi vid Lunds universitet.
Camilla Palm, ordförande Skåne Nordost.
Niklas Larsson, vd LF Göinge-Kristianstad.
Peter Griepenkerl Lööf, forskningschef LF Forskningsstiftelse.