Boendeort påverkar vilket extremväder svenskarna oroar sig för
I en undersökning om oro för naturskador visar det sig att boendeorten påverkar det svenskarna oroar sig för. I Sydsverige är det fler än i övriga Sverige som oroar sig för att storm eller mögel- och insektsangrepp ska drabba deras bostad. Och i Stockholm, i mellersta Sverige och i Småland är det en större andel än i riket i övrigt som oroar sig för låga grundvattennivåer.
– Det kan nog finnas många förklaringar. Men det går inte att bortse från att det är fler människor som bor på en plats som tidigare drabbats av extremt väder, som oroar sig för just det vädret. Stormen Gudrun 2005 i södra Sverige, bränderna i Västmanland 2014 eller torka och brist på vatten på Öland och Gotland sätter sina spår, säger Martin Hedberg, meteorolog och naturskadespecialist på Länsförsäkringar.
– Det är inte bara väderfenomenet i sig som skapar oro utan även hur van du är att hantera det, hur extremt det var och hur sårbart samhället är för olika former av störningar. Det är därför viktigt att rusta samhället för den påverkan som kan ske genom ett mer frekvent extremväder, säger Martin Hedberg.
Stockholmarna sticker ut också genom att en större andel stockholmare oroar sig för översvämning på grund av skyfall. Fler områden i Sverige, än bara Stockholm, har haft kraftigare regn, men städer är generellt mer sårbara för översvämningar. Bränder drabbar främst skogslänen med en påtaglig fara för liv, hem och egendom.
– Det kan också vara frekvensen av problemen som skapar oron, om det finns en risk i princip varje år. Mögel och insektsangrepp är vanligare i Syd- och Västsverige, medan snölast (mycket och tung snö) främst drabbar norra Sverige, säger Martin Hedberg.
Extremt väder i Sverige (ett urval):
Stormar:
Gudrun, Götaland i januari 2005: byvind: 42 m/s, återkomsttid > 50 år
Hilde, Jämtland och Lappland i november 2013: byvind 56m/s, återkomsttid 20-50 år
Ivar, Jämtland i december 2013: byvind 46 m/s, återkomsttid > 50 år
Alfrida, Svealand januari 2019: byvind 38,5 m/s, återkomsttid 10-20 år
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/stormar-i-sverige
Bränder:
Västmanland 2014: Yta 14 000 hektar
Södra Norrland 2018: Yta 25 000 hektar
Nederbörd:
Gävle, september 2021: 161 mm/24h
Fulufjället augusti 1997: 276 mm/24h
Stockholm (Högdalen), juni 2021: 81,6 mm/24h
Översvämning
Arvika 2001
Snödjup:
Söderhamn 2018: 1,5 meter
Gävle december 1998: 1,8 meter
Degersjö, Ångermanland 1967: 1,9 meter
Kopparåsen, Lappland 1926: 3,27 meter
Förklaring till regionsindelning i undersökningen
|
Namn |
Län som ingår |
|
Stockholm |
Stockholms |
|
Mellersta Sverige |
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands, Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs |
|
Småland med öarna |
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands |
|
Sydsverige |
Blekinge, Skåne |
|
Västsverige |
Hallands, Västra Götalands |
|
Norra Sverige |
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens |
Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Länsförsäkringar. 1016 webbintervjuer gjordes bland den svenska allmänheten i åldrarna 18-79 år i december 2022. Frågan som ställdes: Oroar du dig för att något av följande ska drabba din bostad? Svarsalternativ (flera svar möjliga): Mögel- och insektsangrepp, storm, låga grundvattennivåer, brand i skog och mark, översvämning pga skyfall, åska, långvarig torka, snölast/snötryck, översvämning pga höjd vattennivå i hav, sjö eller annat vattendrag, ras och skred, hagel, oroar mig inte, berör inte mig, vet inte.
Länk till Länsförsäkringars pressrum
Länk till Länsförsäkringar på Twitter
För ytterligare information kontakta:
Martin Hedberg, meteorolog och naturskadespecialist, 070-601 0405, martin.hedberg@lansforsakringar.se
Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se