Vår analys av räntemarknaden

Riksbanken har sänkt styrräntan påtagligt och går nu långsamt fram. Börsoron har medfört att ytterligare någon räntesänkning är möjlig men marknadsräntor är på rimliga nivåer. Inflationen har fallit tillbaka och fokus nu är snarare på svensk tillväxt framöver. Svensk ekonomi som varit i stagnation sista två ren hade en bra avslutning på förra året. Tyvärr kan vi tillfälligt se ett tapp nu innan efterfrågan återigen vänder upp. På sikt förväntar vi oss positiv avkastning både på korta och långa räntepapper. Även om risken är högre i långa räntor jämfört med korta kan de också ge ett visst skydd i händelse av kris och mildra exempelvis ett aktiefall. Både korta och långa räntor fyller alltså en funktion i en blandfond för att balansera risken från aktier, numera på ett helt annat sätt än den lågräntemiljö vi befann oss i för några år sedan.

Vi föredrar långa obligationer framför korta räntor, vilket innebär att korta räntor bör användas som finansieringskälla för andra tillgångar som erbjuder högre avkastning. Bostadsobligationer föredras framför statsobligationer då de ger högre avkastning till endast marginellt högre risk.

Företagsobligationer – Attraktiv värdering och bra löpande avkastning

Företagsobligationer ger ofta en högre avkastning än statsräntor då en investerare även får en kreditspread (betalning för företagsspecifik risk) utöver den statliga räntan. Givet att andelen betalningsinställelser har varit mycket låg för de mer välkapitaliserade bolagen inom Investment Grade vid tidigare kriser lär de vara det även framöver. Risken har ökat för högriskobligationer (High Yield) men det avspeglas också i att priserna för dessa obligationer har sjunkit. Värderingen har alltså blivit klart mer attraktiv. Vi ökar därför i företagskrediter inom såväl säkra som mer osäkra papper. Vi föredrar dock en blandning av krediter som ger bra diversifiering. Vi äger bland annat Floating Rate Notes (FRN).  FRN påminner om högriskobligationer men där den underliggande basräntan styrs mer direkt av korta räntor än långa räntor.

Ett tillgångsslag vi valt att investera i för våra blandfonder, som är svårt att investera i som privatperson, är katastrofobligationer (CAT-bonds). De har en löpande avkastning i dag på runt tio procent, vilket förväntas kompensera för kostsamma katastrofer (primärt jordbävningar och orkaner i USA). Orkanerna Helen och Milton i oktober samt bränderna i Los Angeles i januari fick begränsad effekt på våra obligationer. Historiskt har det varit attraktivt att köpa när en specifik naturkatastrof är ett faktum. Högre avkastning efteråt kompenserar för temporär prisnedgång på tillgången.

Vi stänger vår tidigare undervikt i företagsobligationer och är nu mer neutralt inställda till kreditrisk och därmed till företagsobligationer. Priset har kommit ned och den löpande avkastningen har höjts. Det kompenserar ökad risk för betalningsinställelser.

Tillväxtmarknadsobligationer – Höga räntor ger bra avkastning men med relativt hög risk

Tillväxtmarknadsobligationer har avkastat bra sista två åren men tappat i år i börsoron. Tillgångsslaget bör leverera god riskjusterad utveckling på sikt. Värderingen är mer rimlig nu än tidigare. Räntorna på dessa papper är höga och ger en bra löpande avkastning, vilket ger ett visst skydd vid oro. Svagare dollar är en risk för svenska investerare. För både tillväxtmarknadsobligationer i lokal och säkrad valuta har de ryska statspapperna utgått från index.

Risken i tillväxtmarknadsobligationer är högre jämfört med företagsobligationer och svenska statspapper, men lägre än aktier. Tillgångsslaget bidrar med diversifiering mot andra tillgångsslag i en portfölj. Den högre avkastningspotentialen bör ställas i relation till risken. Balanserar vi risker med positiva faktorer är vi sammantaget neutrala till tillväxtmarknadsobligationer.