Vår analys av räntemarknaden

Riksbanken har sänkt styrräntan påtagligt och ytterligare sänkningar är att vänta. Med det sagt kommer Riksbanken att snart ta paus och gå långsammare fram 2025. Inflationen har fallit tillbaka och arbetslösheten är hög. Svensk ekonomi har stagnerat sista två åren men börjar visa tecken på återhämtning. Marknadsräntorna rekylerade upp under slutet av 2024 drivet av högre räntor i USA.

Risken finns för ytterligare långränteuppgång när centralbanker tar paus. På sikt förväntar vi oss positiv avkastning både på korta och långa räntepapper. Även om risken är högre i långa räntor jämfört med korta kan de ge ett visst skydd i händelse av kris och mildra exempelvis ett aktiefall. Både korta och långa räntor fyller alltså en funktion i en blandfond för att balansera risken från aktier. Bostadsobligationer föredras framför statsobligationer då de ger högre avkastning till endast marginellt högre risk.

Sammantaget är vi något mer positiva till korta svenska räntor relativt långa räntor då den löpande avkastningen ännu är attraktiv samtidigt som risken är lägre.

Företagsobligationer – Hög riskjusterad avkastning. Sänkta räntor minskar konkursrisker

Företagsobligationer ger ofta en högre avkastning än statsräntor då en investerare även får en kreditspread (betalning för företagsspecifik risk) utöver den statliga räntan. Trots osäkerheten kring konjunkturen ser vi låg konkursrisk för Investment Grade-obligationer. Risken är låg även för högriskobligationer (High Yield) men det är också nu inprisat.

Tillgångsslaget har gått starkt och värderingen ser ansträngd ut för amerikanska High Yield. Inom andra företagskrediter föredrar vi fortsatt kreditrisk framför ränterisk, exempelvis Floating Rate Notes (FRN).  FRN påminner om högriskobligationer men där den underliggande basräntan styrs mer direkt av korta räntor än långa räntor. Svenska kreditpappers kreditspreadar är inte heller lika komprimerade (dyra) som amerikanska papper.

Ett tillgångsslag vi valt att investera i för våra blandfonder, som är svårt att investera i som privatperson, är katastrofobligationer (CAT-bonds). De har en löpande avkastning i dag på runt 10 procent, vilket förväntas kompensera för kostsamma katastrofer (primärt jordbävningar och orkaner i USA). Orkanerna Helen och Milton i oktober påverkade våra obligationer endast lite. Historiskt har det varit attraktivt att köpa när en katastrof är ett faktum. Högre avkastning efteråt kompenserar för temporär prisnedgång på tillgången.

Sammantaget förhåller vi oss neutrala till företagsobligationer men ser alltså skillnader inom olika typer av kreditpapper.

Tillväxtmarknadsobligationer – Höga räntor ger bra avkastning men med hög risk

Tillväxtmarknadsobligationer erbjuder hög avkastning, delvis drivet av amerikanska räntor och återhämtad riskaptit. Den höga räntan ger en bra löpande avkastning samt ett visst skydd mot ränteuppgångar, men skulle dollarn försvagas är det en risk för svenska investerare. Värderingen har ökat för tillgångsslaget. För både tillväxtmarknadsobligationer i lokal och säkrad valuta har de ryska statspapperna utgått från index.

Risken i tillväxtmarknadsobligationer är högre jämfört med företagsobligationer och svenska korta och långa obligationer, men lägre än aktier. Tillgångsslaget bidrar med diversifiering mot andra tillgångsslag i en portfölj. Den högre avkastningspotentialen bör ställas i relation till den högre risken. Balanserar vi risker med positiva faktorer är vi sammantaget neutrala till tillväxtmarknadsobligationer.