Coronas effekt på makroekonomin

Coronaviruset skapar stor oro och osäkerhet runt om i världen. Oron handlar både om vår egen hälsa och privatekonomi, men finns även på nationell och global nivå. Mycket händer just nu och det råder stor osäkerhet kring hur stora de makroekonomiska effekterna blir, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Vad medför corona för effekt på den makroekonomiska utvecklingen?

Rent generellt ser vi att tillväxten globalt kommer att bli mycket lägre på grund av corona. Hur mycket lägre den blir beror på hur länge spridningen fortsätter, hur länge olika typer av restriktioner sitter kvar och hur lång tid det tar innan både finanspolitiska- och penningpolitiska åtgärder får effekt. Läget förändras dagligen och det måste man ha i åtanke när man läser olika typer av analyser, mycket är dagsfärskt och uppdateras löpande.

Vad gör länder för att försöka underlätta situationen?

Länder inför ett antal olika typer av skyddsåtgärder för att förkorta tiden för reella ekonomiska effekter (utöver rena hälsoeffekter). Många länder försöker också dämpa effekterna via landets penning- och finanspolitik. Eftersom coronaeffekten är temporär så behöver man underlätta för hushåll, företag och offentlig sektor så att konsekvenserna inte blir för djupa eller för varaktiga.

Vad menas med skyddsåtgärder?

Skyddsåtgärderna har varierat efter land och situation, som exempel kraftigt begränsad rörelsefrihet, stänga ned affärsrörelser som inte har med mat och medicin att göra, nedstängning av skolor, reseförbud (även inom länder) och starkt begränsad mötesfrihet. Beroende på utvecklingen i respektive land/område och var i själva coronaprocessen man befinner sig, så kommer detta att förändras dagligen.

Hur hjälper penning- och finanspolitik?

Många centralbanker, såsom Federal Reserve i USA, Europeiska centralbanken, Bank of England och centralbankerna i Australien och Kanada har exempelvis sänkt räntor och utökat likviditetsstödet. Flera penningpolitiska stimulanser väntas löpande. Riksbanken har infört stimulanser för att göra det lättare för bankerna att underlätta för företagen, men bankerna har svårt att hjälpa till eftersom kreditrisken för företagen har ökat i och med krisen. Där har det offentliga gått ut och sagt att man försöker att se om de kan stå för kreditrisken. Mer är på gång som vi kommer få anledningar att återkomma till.  

När det kommer till finanspolitik jobbar man i två plan; stötta vårdsektorn och relaterade verksamheter och att stimulera ekonomin. När det gäller olika typer av ekonomiska stimulanser har man till exempel annonserat skattesänkningar, pratat om så kallade helikopterpengar (direkta bidrag till hushåll till exempel), vårdbidrag, gratis testning och olika typer av ekonomiska stöd till svaga företag och hushåll. I Sverige jobbar regeringen löpande med att se hur man kan stötta de grupper som har det svårt. Många initiativ har tagits och mer är att vänta beroende på hur situationen förändras.

Olika länder gör ju olika saker för att underlätta. Varför?

Regeringar världen över arbetar på olika sätt med att försöka dämpa de ekonomiska effekterna av coronavågen. Coronavågen? Ja, man skulle kunna tänka sig händelseförloppet som en våg som går från ett normalt läge, till ett mycket intensivt läge med hög spridning, till mer stabilisering på toppen och sedan återgång till mer normalt läge igen. Olika länder befinner sig i olika lägen på den vågen. Kina kanske har kommit över det värsta och är på toppen och förhoppningsvis på väg in i en stabiliseringsfas. Italien, Iran och Sydkorea är möjligen på toppen av intensifieringsfasen. Däremot har vi ett antal länder/områden som är på väg in i den mest intensiva fasen som till exempel Europa, USA och Sverige. Det gör att vi kommer att fortsätta ha stor osäkerhet en tid framöver och att hushåll, företag och marknader kommer att påverkas på olika sätt och därmed behöver få olika stöd.

Men kostar inte allt det här väldigt mycket pengar för ett land som Sverige?

När det kommer till Sverige finns stora möjligheter att aktivt ingripa för att dämpa de ekonomiska effekterna eftersom de offentliga finanserna är i mycket gott skick. Dessutom ger de sjunkande räntorna ett utökat utrymme för offentliga satsningar.

Om vi jämför med Lehman-kraschen 2008, är detta värre?

Ja, detta kommer sannolikt att bli värre. Under Lehman-kraschen (alltså den finansiella kraschen 2008) var den finansiella sektorn i kris men man kunde fortfarande gå ut, handla, resa, transportera saker och producera saker. Nu har vi en situation som i stora drag innebär en förlamning av många delar av den globala ekonomin tillsammas med en hårt ansträngd hälsosituation. Vi har sett en del ekonomisk data komma in och den visar på att läget är sämre, till och med mycket sämre, än under den finansiella kraschen. Men, med det sagt, när vi väl kommit igenom detta borde återhämtningen också gå snabbare. Vi måste helt enkelt hålla i och hålla ut genom detta och se till så att vi också tänker på de samhällsekonomiska effekterna.  Här krävs att vi tänker i parallella spår; både på hälsofrågan, men också på den ekonomiska effekten.

Hur länge kommer det här att pågå?

Den stora osäkerheten kommer vi att behöva lära oss att leva med under en tid framåt och vi kommer att behöva agera under de förutsättningarna. Ingen vet med säkerhet hur coronavågen kommer att se ut i Sverige. Men, även om läget är allvarligt nu, så kom ihåg att coronaviruset sannolikt är något temporärt. Dock återstår det ännu att se hur stora de ekonomiska effekterna kommer att bli.

Mer om corona

För privatekonomiska frågor, läs mer här.

Så fungerar din försäkring

Se alla nyheter