Ekonomiska läget - hur ska man tänka som företagare?

Bilden av den globala ekonomin spretar. I Sverige och övriga Europa ser konjunkturen ut att vara på väg att förbättras, men i USA har osäkerheten ökat under sensommaren. Av samma anledning har de finansiella marknaderna bjudit på turbulens under inledningen av augusti även om det i skrivande stund har lugnat ned sig. Samtidigt fortsätter inflationen att röra sig åt rätt håll. I Sverige är inflationen under Riksbankens mål, medan övriga Europa och USA fortfarande har en bit kvar. Den sammantagna bilden från världens centralbanker är att fokus riktas från inflationen till konjunkturen och att räntorna är på väg ned. 

Den amerikanska ekonomin har utvecklats starkt under årets första halvår, men på sistone har vissa svaghetstecken tillkommit. Inte minst gäller det arbetsmarknaden som saktar in. Det handlar i nuläget om en kontrollerad inbromsning, men oron för att denna ska övergå i en mer abrupt försvagning har ökat. Historiskt brukar ekonomin gå in i recession när arbetslösheten väl börjar stiga svagt. Det innebär dock inte att så behöver vara fallet den här gången, men riskerna har helt klart ökat. Ser vi till inflationen så har utvecklingen varit trevande under de senaste månaderna. Det viktigaste måttet, som centralbanken fokuserar på uppgår idag till 2,6 procent. Det är fortfarande något för högt, men tillräckligt lågt för att få centralbanken Fed att förbereda sig för att börja sänka räntan i september. 

Sverige befinner sig fortsatt i en definitionsmässig lågkonjunktur. Med historiska mått mätt får den dock betraktas som mild. Förtroendet i ekonomin har dock återhämtat sig under våren – särskilt inom hushållssektorn – men betecknas fortfarande som svagt. Bedömningen är att den svenska konjunkturen har eller håller på att bottna. Rekylen uppåt förväntas dock bli svag initialt, och snarare förstärkas successivt. Först 2025 räknar vi med att ekonomin får upp farten. Vidare har inflationen minskat stadigt, och KPIF ligger redan i dagsläget (per juli) en bra bit under Riksbankens mål. Nyckfulla baseffekter, kommande räntesänkningar och en svag krona kan innebära att de olika inflationsmåtten drar åt olika håll under vintern, men den samlade bedömningen är att svensk inflation nu har normaliserats. Riksbanken förväntas därför sänka styrräntan totalt 4 gånger under 2024 och 3 gånger under 2025. Riskerna anses ligga på nedsidan – i synnerhet om den finansiella oro som har dykt upp i augusti fortsätter under hösten och vintern.

Här har den höga inflationen och de höga räntorna bidragit till en mycket svag tillväxt under de senaste kvartalen. Ekonomin har i princip stagnerat sedan fjärde kvartalet 2022. Även om tjänstesektorn ser ut att utvecklas hyggligt, är läget inom industrin är fortsatt bekymmersamt. 
I likhet med i Sverige räknar vi med att tillväxten tar fart under 2025, till följd av att en lägre inflation och lägre räntor förstärker hushållens köpkraft. 

Den kinesiska ekonomin står inför stora utmaningar kopplade till bygg- och fastighetssektorn, men tillväxten har tagit fart med hjälp av omfattande betydande stimulanser. Till skillnad från övriga världen har Kina inte ett inflationsproblem, men stödet av penningpolitiken har varit begränsat på grund av bristande aptit på krediter. Sammantaget räknar vi med att Kinas BNP växer med cirka 5 procent under det kommande året, men att tillväxten minskar under resten av prognosperioden till följd av begränsade strukturella förutsättningar.