Svensk regionalekonomisk utveckling och omvandling: dåtid, nutid och framtid
Ansvarig forskare: Kerstin Enflo, Lunds Universitet, Ekonomisk-historiska institutionen.
Sedan 1980-talet har de ekonomiska klyftorna mellan de svenska länen ökat dramatiskt. Nu är den regionala ojämlikheten tillbaka till samma nivåer som på 1930-talet, från att ha varit som lägst under 1980-talet. Samtidigt verkar strukturomvandlingen mot tjänsteekonomin och nya teknologier, till exempel en allt mer tilltagande automatisering, påverka arbetslivet runt om i landet. Detta sker parallellt med ett ökande intresse för re-industrialisering av svensk ekonomi, genom att företag väljer att flytta hem tillverkningsindustriell produktion igen.
Strukturomvandling är inget nytt, och banbrytande teknologier har introducerats i ekonomin tidigare. Också dessa skiften påverkade den regionala utvecklingen. Så hur ska vi förstå nutidens historiska regionala trendbrott? Vad kommer de nya trenderna mot strukturomvandling och teknologisk utveckling betyda för den regionala utvecklingen? Kan dagens regionala klyftor förklaras av skilda geografiska förutsättningar? Eller är de resultatet av historiska institutioner och medvetna satsningar?
Forskningsprojektet möter dessa frågor genom att studera regional tillväxt på lång sikt i Sverige, och i internationell jämförelse. Historiskt jämför projektet de långsiktiga effekterna av geografiska förutsättningar och naturresurser, med effekterna av infrastruktursatsningar och institutionella förutsättningar. Projektet tar en långsiktig ansats genom att skapa historiska tidserier och identifiera viktiga faktorer för regional tillväxt. Vi fokuserar särskilt på huruvida policyinterventioner leder till tillväxt på kort och lång sikt, men också hur denna tillväxt fördelas regionalt samt hur dessa mönster påverkas och interagerar med mer omvälvande teknologiska och strukturella förändringar. I en värld som alltmer domineras av kortsiktiga analyser, kan det historiska perspektivet ge djupare kunskaper och bredda debatten.
Men projektet blickar även mot nutiden och framtiden för att analysera kommande regionala utmaningar i samband med dagens tekniskskifte, ibland kallad den fjärde revolutionen, och utvecklingen mot allt större beroende mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Vi kommer därför att analysera de geografiska konsekvenserna av automatisering, re-industrialisering och en ökad integration mellan tillverkningsindustri och tillverkningsnära tjänstesektor. Nya teknologier handlar exempelvis om allt mer avancerad automatisering, utnyttjande av big data och möjligheten till re-industrialisering genom framsteg inom till exempel additiv tillverkning. Den nya tekniken skapar både möjligheter och utmaningar i regionerna, men utvecklingen av teknologi och det faktum att teknologins effekter inte är samma i alla regioner, visar på vikten att förstå de långsiktiga faktorer som driver regional tillväxt. För att förstå hur ny teknik påverka regional tillväxt kan kunskaper hämtas från tidigare teknikskiften, och detta är en av grundprinciperna inom projektet.
Ett avgörande problem för vår förståelse av svensk regional utveckling under de senaste seklen är att det idag saknas en sammanhållen analys av Sveriges regionala förändringsresa, från fattigt jordbrukssamhälle till ledande industrination. Forskningen har pekat ut olika faktorer som viktiga för regional tillväxt, men det saknas en syntes där förklaringsmodeller testats mot varandra genom konkreta historiska exempel, och genom beskrivning av data. Forskare i projektet har tidigare varit med att ta fram flera stora databaser med indikatorer över regional ekonomisk tillväxt från de senaste två seklen. Dessutom har forskarna gjort flera detaljerade nedslag i olika historiska satsningar och genom case-studier av olika svenska regioner. Nu vill vi föra ihop kunskaperna i ett gemensamt projekt som både syftar till att spetsa forskningen och att skapa en sammanhållen syntes.