Säkrare cyklister - sammanfattning och rapporter

Krocktester av cyklar

I projektet har singelolyckor med cykel simulerats i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium. Studien visar att ett plötsligt stopp leder till en luftfärd över styret och ett kraftigt islag i huvudet medan en undanstyrning av framhjulet leder till ett fall i sidled och ett mildare huvudslag.
Utifrån resultaten rekommenderas utformning av bromssystem på cyklar som inte låser framhjulet. För att undvika plötsliga stopp behöver också trafikmiljön anpassas, exempelvis genom att avfasa kantstenar, laga potthål och plocka bort fasta föremål på och i nära anslutning till cykelvägen. Säkra sidoområden på ungefär två meter från cykelvägens kant rekommenderas. Undersökningen visade också att elcykeln, troligen på grund av cykelns egenvikt och tyngdpunkt, ger en minskad risk att falla huvudstupa framåt över styret.
Rapport: Cykelfaktorer som påverkar huvudskador. Simulerade omkullkörningar med cykel i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium. VTI rapport 931

Däcktester

Många singelolyckor på cykel kan relateras till försämrat väggrepp. Med hjälp av mätningar i VTI:s däckprovningsanläggning har projektet tagit fram en teoretisk modell som beskriver hur ett cykeldäck uppför sig vid bromsning och styrning i olika situationer på ett givet underlag. Det kan bidra till en ökad förståelse för i vilka situationer en cyklist förlorar väggreppet. Modellen beskriver också ett antal parametrar som behövs för att kunna göra cykelfordonssimuleringar. Detta är ett outforskat område i jämförelse med de resurser som lagt ner på undersökningar av bildäck och mer utvärdering av cykeldäck behövs.
Rapport: Kan dubbdäck på cykeln minska singelolyckorna? Friktionstester av cykeldäck i VTI:s stationära däckprovningsanläggning. VTI rapport 862.

Säker användning av extrautrustning – trafikanters uppmärksamhet och behov

Många trafikanter ägnar sig åt aktiviteter som inte är direkt trafikrelevanta, till exempel att lyssna på musik och surfa. Det gäller även cyklister. Ett fältförsök där 41 deltagare cyklade en rutt genom Linköpings innerstad visade att cyklisterna försökte anpassa sitt sms:ande efter trafikmiljön. Många valde att inte svara alls, andra väntade tills omgivningen var mindre krävande, och vissa stannade för att läsa sms:et. En tredjedel av sms:en besvarades direkt utan att stanna. För dessa försämrades uppmärksamheten i termer av nödvändig informationsinhämtning minimalt. Vid åtgärdsplanering är det viktigt att beakta att cyklister är en mycket heterogen trafikantgrupp.
Rapport: Cyklisters interaktion med extrautrustning, infrastrukturen och andra trafikanter. En semi-kontrollerad fältstudie. VTI rapport 940

Samspel i trafiken – formella och informella regler bland cyklister

Denna studie undersökte cyklisters regelkunskap, regelefterlevnad och samspel i trafiken utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv. Den starkast förklarande variabeln till regelbrott är om cyklisten medvetet struntar i de regler som gäller. Denna förklaringsvariabel följs av regelkunskap och ålder. En åtgärd som rekommenderas är att bättre anpassa trafikreglerna till cyklisterna och på så sätt göra dem tydligare, attraktivare och lättare att följa. Det skulle även kunna öka cyklisters acceptans och därmed regelefterlevnaden. En annan rekommendation är att se över infrastrukturen så den bättre passar cyklisterna. Undvik exempelvis avbrutna cykelbanor, farliga cykelstråk, komplicerade överfarter och trafiksignaler som inte är anpassade efter cyklister.
Rapport: Samspel i trafiken. Formella och informella regler bland cyklister. VTI rapport 947

Kartläggning av cyklister i den nya trafikmiljön

För att klara av att öka cyklandet utan att försämra säkerheten, behövs underlag för att fatta beslut om åtgärder. I tre delstudier studerades hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöde och trafikmiljö.
Studierna visar att cykelflödet har betydelse för cyklisternas olycksrisk. Riskmodeller och modellering av cykelresor ger ett bra kunskapsunderlag för planering och bör användas i större utsträckning. Det finns dock ett stort behov av att förbättra dataunderlaget exempelvis med hjälp av lokala resvaneundersökningar, cykelflödesmätningar på fler platser och med detaljerad information om cykelvägnätet. Även positioneringen av olyckor och inrapporteringsgraden behöver förbättras.
Rapport: Säkerhetseffekten av ökat cyklande. Kartläggning av nuläget för att planera för framtiden. VTI rapport 951

Synen på alkohol i samband med cykling

Syftet med projektet var att öka kunskapen om alkohol i samband med cykling genom att kombinera en analys av Trafikverkets djupstudiedata över omkomna cyklister med en intervjustudie. Utifrån resultaten rekommenderas information och/eller kampanjer för att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling samt mängden alkohol i samband med cykling. Däremot rekommenderas inte införandet av promillegräns. Potentialen hos förbättrad kollektivtrafik för att minska antalet alkoholpåverkade cyklister och/eller förbättra säkerheten för dem som cyklar alkoholpåverkade är tveksam.
Rapport: Alkohol och cykling. En multidisciplinär studie. VTI rapport 945

Hur anpassar hjulburna oskyddade trafikanter hastigheten?

Projektet har bidragit med ökad kunskap om cyklisters hastighet på gång- och cykelvägar och hur cyklister anpassar hastigheten till omgivande trafikanter och trafikmiljö. Cyklisternas medelhastighet på utvalda sträckor varierade mellan 15 och 25 kilometer i timmen. Projektet kan inte påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv. Det finns ett samband mellan typ av cykel och hastighet; trafikanter på elcykel och racercykel cyklar i regel snabbare. Utifrån resultaten rekommenderas att cykelvägar utformas med hänsyn till cyklisters varierande hastighetsanspråk, exempelvis genom ökade bredder i backar.
Rapport: Cyklisters hastigheter. Kartläggning, mätningar och observation. VTI rapport 943

Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg

Projektet bestod av tre delstudier där delstudie ett var en enkätstudie om en ny vägutformning, så kallad bygdeväg. Delstudie två var en experimentell studie som belyser frågan om bredden på en cykelbana från cyklistens perspektiv. Delstudie tre var friktionsmätningar genomförda på ett mätningssätt som är mer anpassat till motorcyklisters situation. Ett antal rekommendationer ges, bland annat att sträckor som utformas till bygdeväg bör väljas med stor omsorg. På de ställen där sikten är skymd bör alternativa lösningar övervägas. En enkelriktad cykelbana på en väg med blandtrafik bör minst vara 120 cm i sidled från mittpunkt till banan för de motordrivna fordonen. Hastighetsbegränsningen på bygdeväg bör vara max 50 km/h. Friktionsmätningar bör även kopplas till förarens upplevelse av väggrepp.
Rapport: Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg. VTI rapport 946