Tryggt boende

Tryggt boende är en grundläggande rättighet för alla, oavsett var man bor. Forskning visar att osäkra boendeförhållanden negativt påverkar hälsa och livschanser. När Forskningsfonden stöder projekt inom området 'tryggt boende', fokuserar man oftast på direkt boendesituation, livet i bostaden och dess miljö. Det kan inkludera projekt för att öka tryggheten för äldre i hemmet eller utforska hur ny teknik kan minimera olyckor och skador.

Tryggt boende är ett av LF Forskningsstiftelses högprioriterade fokusområden. Förutom att stödja forskning som direkt rör boendemiljön, tolkar stiftelsen även begreppet brett. Det innefattar forskningsprojekt som rör klimatanpassning, samhällsutveckling och sociala faktorer som påverkar boendet, inklusive tillgång till arbete, närservice och en vardag fri från oro och störningar.

Bostadskrisen under lupp

Projektledare: Adj professor Bo Söderberg, KTH

Bostadskrisen handlar om incitament och hinder för insiders och outsiders – men troligen inte om brist på bostäder. Det är titeln på ett nytt forskningsprojekt som leds av adj. professor Bo Söderberg vid KTH.

I steg ett ska forskarna analysera bostadstillgången i Sverige avseende geografi, bostadstyper och hushållskategorier. Ett syfte är att visa hur bostadstillgången förändrats över tid och belysa hur den förändrats i förhållande till demografisk och ekonomisk utveckling. En annan intention är att visa hur förändringar i bostadsutbudet svarat på dessa förändringar.

I andra delen av projektet ska forskarna identifiera och kvantifiera förklaringsfaktorer till att bostadsbeståndet delvis utnyttjas ineffektivt.

Den avslutande delen handlar om att på en mer hypotetisk nivå analysera hur vissa grupper av outsiders skulle kunna beredas tillgång till goda och prisrimliga bostäder. Här ingår bland annat att beräkna den offentliga sektorns kostnader för att skala upp bostadsbidragen till den nivå som skulle behövas för att tillgodose ekonomiskt svaga hushålls behov.

Se en film där Bo Söderberg och Rosana Hungaria Gunnelin berättar om bostadskrisen

Forskare studerar äldres bostadsval

Projektledare: Biträdande forskare Maya Kylén

Vad gör att äldre väljer att flytta till andra bostäder? Har hälsan något med saken att göra? Det är två frågeställningar som ligger till grund för ett nytt forskningsprojekt som leds av fil. dr Maya Kylén vid Lunds universitet. I projektet AGE-HERE: Bostadsägande bland äldre - Hur uppmuntrar eller hämmar hälsa och ekonomiska aspekter flyttbenägenhet? ska forskargruppen undersöka hur äldre tänker kring sitt boende. Särskild tyngdpunkt läggs vid att studera vilka faktorer som påverkar äldre bostadsägares bostadsval och benägenhet att flytta.

Resultaten kan komma att spela en viktig roll för att vägleda politiska beslut som i framtiden kan balansera den svenska bostadsmarknaden, vilket i sin tur kan sänka relaterade sociala kostnader och stödja äldres hälsa.

Se en film där Maya Kylén berättar om bostadsägande bland äldre

Så kan näringslivet och civilsamhället förebygga brott

Projektledare: Biträdande professor Anna-Karin Ivert, Malmö universitet.

Olika typer av samverkan mellan exempelvis handlare och ideella föreningar kan bidra till att förebygga brott. Nu ska forskare från Malmö universitet kartlägga vilken typ av samverkan som har störst effekt i det brottsförebyggande arbetet.

Internationell forskning visar att samarbeten mellan näringsliv och civilsamhället kan vara en positiv resurs när det kommer till trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Dock saknas det studier kring hur dessa samarbeten ser ut och vilka drivkrafter som ligger bakom. Den nya kunskapen från projektet kan i förlängningen göra det enklare för fler kommuner att stötta aktörer som vill engagera sig och vägleda dem till rätt roller.

Projektet bygger på två delstudier. I den första genomförs en systematisk kartläggning av redan existerande samverkansformer samt en litteraturstudie av internationell och nationell forskning kring brottsförebyggande samverkan mellan näringsliv och civilsamhälle. Den andra studien bygger på intervjuer med nyckelinformanter kring hur de ser på sin roll och sina förutsättningar.

I referensgruppen finns representanter från polisen och kommuner.

Projektets titel: Det privata näringslivets och civilsamhällets förutsättningar, möjligheter samt begränsningar i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Otrygga gator och platser kartläggs

Projektledare: Docent Manne Gerell, Malmö universitet

Vanligtvis mäts otrygghet i större områden, som kommuner eller bostadsområden. Nu ska forskare från Malmö universitet kartlägga specifika platser och tidpunkter där människor känner sig som mest otrygga.

Genom att identifiera så kallade ”fearspots” – otrygghetens motsvarighet till kriminologins ”hotspots” – kan projektet bidra med unik kunskap i det trygghetsskapande arbetet för exempelvis polisen, kommuner och fastighetsbolag.

Tidigare forskning pekar ut vilka bostadsområden som upplevs som otrygga, men inte vilka gator eller parker det gäller och vid vilka tidpunkter på dygnet. Svaren i detta projekt kommer att bidra med ny kunskap kring var människor är otrygga, vad som kännetecknar dessa platser och hur otryggheten varierar mellan olika grupper i befolkningen.

För att hantera olika grader av precision i intervjusvaren kommer projektet att testa flera olika metoder för att genomföra analysen, exempelvis omvandla svaren till samma enhet, väga svaren på olika sätt och använda interaktiva digitala kartor.

Data från undersökningarna i Malmö och Uppsala ska sedan jämföras med mindre orter för att ta reda på om det är samma typ av platser som upplevs som otrygga även i glesbygd.

I referensgruppen finns representanter från polisen, kommunen och fastighetsbolag från Malmö och Uppsala samt några glesbygdskommuner.

Projektets titel: Otrygghetens orsaker och geografi – Var och när är vi egentligen otrygga och hur kan otryggheten förklaras?