"I många år sa jag ofta nej, för att det var enklare"
När jag såg den gamla stärkelsefabriken i Härnestad, söder om Åhus, blev jag förälskad. Det var helt förfallet, träden stack upp ur den fabriksdel som saknade tak. Så coolt! tänkte jag. Men det avskräckte de flesta. Det var ingen trängsel i budgivningskön, alla såg hur mycket jobb och skit det var. Men jag såg bara det fina resultatet som skulle få växa fram. Det är mitt livselixir och jag har många fina år av härlig renovering framför mig berättar Gustav Ovland.
Många har sett mitt hem i SVT:s Husdrömmar. Efter det har jag varit designer i Stugdrömmar på Kanal 5, där jag hjälpt människor att fixa till sina fritidshus. Men egentligen är jag kock och har även jobbat med inredning och koncept inom hotell och restaurang, bland annat för ESS Group. Jag är också delägare i Borgmästargården och Blom i Kristianstad.
Jag hade inte behövt lämna mitt jobb i Ystad, men stärkelsefabriken krävde mitt fulla engagemang. Och att ta det steget gjorde att mitt liv vände. När jag väl hade börjat städa undan i fabriken, riva ut och ta till vara gamla delar som inredningsdetaljer, och dela med mig av det på Instagram, blev jag kontaktad av SVT och Husdrömmar. Jag tackade ja. Sedan dess har det avsnittet varit det mest visade genom alla tider.
Att tacka ja gjorde att det hände väldigt mycket över en natt. Jag fick träffa och jobba med modiga, kreativa människor och man boostas av folk som har modet att prova på saker. Oavsett om det sedan går bra eller dåligt, är det viktigt att våga tacka ja till saker. I många år sa jag ofta nej, för att det var enklare. Men ju mer man säger ja, speciellt till det som känns läskigt, desto bättre går det i livet och man gör ännu bättre ifrån sig.
Det finns en aura över Åhus, med kreativa människor, som jag trivs med. Jag är mestadels ute på landet och Härnestad är en väldigt hjälpsam by. Om jag inte är hemma och en pall ska lastas av, är det bara att ringa efter hjälp så kommer någon och fixar det med sin lastare. Det är aldrig några konstigheter. Jag är väldigt tacksam över att få vara en del av detta.
Jag har också ett hus i södra Rhônedalen i Frankrike. Där bryr man sig också om varandra på landsbygden. Man öppnar inte ett större bageri, för nej, bagaren i byn intill ska ju också överleva. Så man driver ett lagom stort, det räcker. Det finns också en stolthet och ödmjukhet för råvaror, som jag ser likheter med här i vår del av Skåne. Och för mig är det just det där lilla, småskaliga och omtanken om varandra som skapar trivsel och framgång för alla oss som bor här.
Du läste precis en artikel från vår tidning Trygga Tillsammans nummer 1, 2024.