Makroekonomisk prognos med företag i fokus

Dämpad tillväxt på grund av kriget

Den svenska konjunkturen såg mycket stark ut innan krigsutbrottet i Ukraina. Både BNP och arbetslöshet låg ganska nära normalt långsiktiga nivåer och ändå såg tillväxten ut att landa på nästan fyra procent vilket är dubbelt så högt som normalt.

– Vi bedömer att tillväxten dämpas till följd av krigsutbrottet, främst genom lägre privatkonsumtion, investeringar och lägre nettoexport. Nedgången lindras dock av en betydligt mer expansiv finanspolitik; högre försvarsanslag, energisubventioner till hushåll samt offentliga utgifter för migration. Sammantaget bedömer vi att BNP ökar med ungefär tre procent under 2022, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Tjänstesektorn och tillverkning går starkt

Tjänstesektorn i Sverige går fortsatt starkt och tillväxten drivs av borttagna skyddsåtgärder efter pandemin. Det är främst bristen på arbetskraft som gör att tjänsteföretag har svårt att växa.

Även svensk tillverkningsindustri är fortfarande mycket stark. Här tyngs företagen främst på grund av brist på insatsvaror och ett stigande kostnadstryck.

– Företagen har dock bättre förutsättningar än tidigare att kunna föra vidare kostnadsökningar till sina slutkunder. Både tjänstesektorn och tillverkningsindustrin präglas av mycket stark efterfrågan, både från konsumenter och företagskunder. På grund av den stora efterfrågan är vår bedömning att investeringsbehovet kommer att öka, säger Alexandra.

Höga energi- och råvarupriser drabbar transport och industrier

Något som inte har gått att missa är att energi- och råvarupriser har stigit kraftigt, både till följd av en stark återhämtning och på grund av osäkerheten efter krigsutbrottet. Prisuppgången har medfört kraftigt ökade kostnader i energiintensiva branscher som transport och tung industri. Osäkerheten kring råvarupriser framöver utgör en risk och det kan få företagen att avvakta med både nyanställningar och kapitalinvesteringar.

– På kort sikt räknar vi med fortsatt höga energi- och råvarupriser men på längre sikt bedömer vi att energiproduktionen kommer att öka och dämpa prisutvecklingen, säger Alexandra.

Dyrare varor och måttliga löneökningar

Den inflationsökning vi såg tidigare förklarades av just kraftigt stigande energi- och råvarupriser, men nu ser vi det även i andra typer av varor. Livsmedelspriser ökar snabbare än normalt och bedömningen är att inflationstrycket kommer att öka framöver. Samtidigt ser vi en fortsatt måttlig ökning i löner och signaler från stora arbetstagarorganisationer tyder på att man inte kommer driva krav på kompensation för den stigande inflationen i den kommande avtalsrörelsen.

– Vi ser ett lägre inflationstryck på lite längre sikt. Inflationen kommer att ligga långt över Riksbankens mål på två procent under 2022, men vi bedömer att inflationstrycket gradvis kommer att dämpas markant, säger Alexandra.

Vår bedömning: Små räntehöjningar

Det stora intresset för inflationen ligger kanske framförallt i att den påverkar Riksbankens beslut, men vi ser att räntor och kronan även drivs av internationella faktorer.

Den amerikanska centralbankens planer på att snabbt höja sin styrränta under 2022 har drivit upp det globala ränteläget. Det i kombination med osäkerheten på finansiella marknader har försvagat den svenska kronan. Räntemarknaden förväntar sig dock att Riksbanken höjer räntan i en snabbare takt än vad som hittills annonserats och det har förmodligen dämpat kronförsvagningen. Kronan bör stärkas något från nuvarande nivåer gentemot stora valutor.

– Riksbanken har ju höjt räntan nu och vi bedömer att de kommer att höja räntan de kommande åren. Vi bedömer att ränteläget kommer att stiga något framöver, men lågränteläget ur ett historiskt perspektiv tror vi består.

Geopolitiska utvecklingen påverkar

Det vi behöver komma ihåg är att riskbilden främst präglas av den geopolitiska utvecklingen. Ett försämrat läge skulle innebära nya prisökningar på energi och råvaror men även ytterligare dämpa den privata efterfrågan i ekonomin. Om inflationen ökar från nuvarande nivåer ökar även risken att längre inflationsförväntningar biter sig fast på högre nivåer. Det skulle sannolikt leda till ett betydligt högre ränteläge då centralbanker världen över skulle behöva strama åt penningpolitiken ytterligare.  En högre inflation och högre räntor ökar risken för en lågkonjunktur. Men det finns även en möjlighet att inflationen faller tillbaka snabbare än väntat, om till exempel ökade investeringar leder till ett ökat utbud.

– I och med det mycket osäkra läget måste jag konstatera att det finns en större osäkerhet med de ekonomiska prognoserna än i normala fall. När vi bedömer riskbilden i nuläget så är det de negativa riskerna som dominerar på kort sikt, men förutsättningarna för normal tillväxt och inflation på lång sikt ser vi som fortsatt goda, säger Alexandra.