Ny undersökning: Svenskars tillit varierar stort
En majoritet av svenskarna har fortsatt hög tillit till andra människor, men på lokal nivå finns stora variationer. Medan 79 procent av Sorseleborna tycker att man kan lita på de flesta är motsvarande siffra för Katrineholm bara 47 procent. Det visar ny forskning från Tillitsbarometern, som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola och finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond.
– Om Sverige ska fortsätta vara ett högtillitssamhälle är det viktigt att vi tar de stora skillnaderna i tillit och trygghet på allvar, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern.
Resultaten kommer från den senaste Tillitsbarometern, som genomfördes under 2020–2021 av SCB på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. Den generella tilliten i Sverige fortsätter vara stabil sett till det nationella medeltalet: 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent av de boende i de undersökta kommunerna att man kan lita på de flesta andra människor, 2020 var andelen 55,7 procent. Samtidigt visar undersökningen att personer i åldersgruppen 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra: tilliten inom denna grupp har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent år 2020.
– Utvecklingen bland äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh.
Undersökningen visar framför allt att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö instämde 79 respektive 78 procent i påståendet att man över lag kan lita på de flesta. Siffran för kommuner som Katrineholm, Norrköping och Olofström låg å andra sidan på mellan 47 och 49 procent.
Skillnaderna mellan storstädernas stadsdelar var ännu större. På Södermalm i Stockholm svarade 75 procent att man kan lita på de flesta och i Västra Innerstaden i Malmö var motsvarande siffra över 67 procent. Det kan jämföras med Rågsved i Stockholm där den generella tilliten låg på runt 31 procent och Rosengård i Malmö med en tillit kring 24 procent. Resultaten visar också på stor lokal variation gällande optimism och uppfattad tillgång till samhällsservice.
I Tillitsbarometern undersöks även den så kallade lokalsamhällestilliten, vilket är ett sammanlagt mått på tillit till grannar, de som bor i samma bostadsområde och de som bor i samma kommun. Även här finns en stor skillnad mellan och inom kommuner. Högst lokalsamhällestillit finns i Malung-Sälen (67 procent) och lägst i Malmö (48 procent). Variationen tycks vara kopplad till graden av upplevd trygghet, speciellt kvällstid. I Sorsele, en högtillitskommun, säger sig knappt 7 procent känna sig otrygga kvällstid. För Ronneby och Norrköping är denna siffra runt 40 procent. Vad gäller frågan om vad som skapar oro toppas listan av ”gängkriminalitet” följt av ”otrygghet” och ”arbetslöshet.”
– Vi ser en negativ trend med sjunkande trygghet och försämrad lokalsamhällestillit, något som på sikt även kan påverka den generella tilliten negativt, säger Lars Trägårdh.
Just nu pågår en kvalitativ studie av åtta kommuner/stadsdelar för att titta närmare på förändringarna.
– Tilliten och tryggheten skiljer sig mycket åt mellan Sveriges lokalsamhällen, det vill säga de platser där människor bor och lever. Tillitsbarometern är ett viktigt forskningsprojekt och visar att vi inte kan ta den höga tilliten för given, säger Peter Griepenkerl Lööf, chef för Länsförsäkringars Forskningsfond.
Se de lokala resultaten i bilaga.
Länk till Länsförsäkringars pressrum: https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/
Länk till Länsförsäkringar på Twitter: https://twitter.com/forsakringar
För ytterligare information kontakta:
Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal Bräcke högskola, 070-926 48 78, lars.tragardh@esh.se
Peter Griepenkerl Lööf, chef Länsförsäkringars Forskningsfond, 072-147 13 10, peter.griepenkerlLoof2@lansforsakringar.se
Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 - 588 418 50, press@lansforsakringar.se