Släkten spolades ut med källarvattnet

Ett oväntat besök

Klockan halv sex en lördagsmorgon vaknar Mirjam av att någon knackar på ytterdörren. Nyvaket sätter hon sig upp. Vem vill något så här tidigt?

Det knackar igen.

När hon försiktigt öppnar ytterdörren ser hon sin granne stå utanför. Han ber om ursäkt för att han har väckt henne men vill ändå berätta att hans källare under natten har fyllts med vatten. Kanske har Mirjams hus också drabbats?

Snabbt rusar Mirjam nerför källartrappan. Och det som möter henne en våning ner känns fortfarande overkligt.

– Hela källaren badade i vatten. Jag kunde se våra ägodelar flyta omkring. Man blir så stressad. Vad ska man göra? Vem ska man ringa?

Mirjam bestämmer sig för att ringa larmcentralen. Och det är då som hon får veta att hon inte är den första som ringer. Det är fler hushåll i området som har drabbats under natten. Och nu kan räddningstjänsten inte skicka ut mer hjälp.

I stället föreslår de att Mirjam ska ringa till sitt försäkringsbolag.

– Man vill ju bara prata med någon. Man vill bara få veta vad man ska göra. När Mirjam surfar in på LF Uppsala hittar hon snabbt ett journummer. Numret leder henne till den person som kommer att följa henne genom hela olyckan: skaderegleraren Lotta.

– Lotta hjälpte mig att få kontakt med några som kunde få bort allt vatten. Det är ju det första man tänker på, att man vill få bort allt vatten.

Tog sig in genom golvbrunnen

När Mirjam pratar med räddningstjänsten och försäkringsbolaget får hon veta att hon inte får gå ner i källaren. Vattnet kan vara strömförande. Att kliva ner och försöka rädda sina ägodelar kan innebära livsfara.

I stället måste hon stå kvar och se på när hennes liv hamnar under vatten. I ena hörnet av källaren guppar den stora frysboxen stilla.

Vid den här tidpunkten kontaktar Mirjam en tredje viktig person – sin man, John.

– Jag var inte hemma just då och hade ingen aning om vad som hade hänt. Mirjam skickade bilder till mig och förklarade. Då åkte jag hem direkt, berättar John.

När John säkrat elen och för första gången kan vada genom vattnet i källaren ser han och Mirjam tydligt vad som har hänt. Nere vid den översvämmade ån ligger byns pump som fördelar vattnet mellan hushållen. När ån svämmade över och lade pumpen under sig trycktes vattnet i stället upp ur golvbrunnarna i husen. En av de här brunnarna finns i Johns och Mirjams källare.

– Men vi var inte de värst drabbade. Några av våra grannar hade nästan en meter högt vatten i källaren. Det är svårt att ta in, säger John.

När man till slut lyckas få bort vattnet nere vid den stora pumpen så sjunker vattnet också i parets källare. Men då kommer nästa stora fråga krypandes: Vad händer med oss nu?

Omgivningen höll dem flytande

När man inte själv kan svara på frågan om vad som händer är det bra att andra runtomkring kan göra det. Familjerna runt Mirjam och John sluter snabbt upp och erbjuder hjälp.

– Vi bor ju på ett sådant ställe där man hjälper varandra, berättar John. Vi fick hjälp av vänner och familj som erbjöd sina saker och sitt stöd. Alla frågade vad de kunde hjälpa till med. Det har varit jätteviktigt för oss. Kläder och andra textilier som räddas från vattnet måste tvättas, och sådant som förstörts eller blivit skadat ska fotograferas. Hela tiden en blandning av överväldigande
känslor och praktiska måsten. Då behöver man rätt stöd för att hålla sig flytande.

– Vi fick ju kontakt med Lotta på LF Uppsala direkt. Hon var alltid noga med att berätta för oss vad nästa steg var, när någon skulle komma ut till oss, vad vi skulle
göra. När man är så där skakad är det viktigt att bli bemött på rätt sätt. Det blev en trygghet för oss, något vi kunde hålla i.

”Det fanns så få bilder och nu är de borta”

Längst ner på en hylla i källaren stod något som John inte har kunnat sluta tänka på. Allt det material som han samlat på sig under alla år han släktforskat. Foton och dokument
som bara fanns just där på den nedersta hyllan i källaren.

– Av någon anledning tänker jag fortfarande mycket på det där. Det fanns så få bilder och nu är alla borta.

Och kanske är det just så. Livet rullar på och man samlar på sig delar av sin historia. Sådant som betyder mycket, sådant som man vill fortsätta minnas. Men när minnena plötsligt hamnar under vatten, när ens käraste ägodelar pumpas ut med åvattnet, då finns vi på LF Uppsala precis runt hörnet. För att hjälpa dig framåt.