Klimatförändringarna har aldrig varit så aktuella som i dag. Forskare, myndigheter, företag och den enskilda individen är i mångt och mycket överens - åtgärder behöver vidtas och det behöver göras nu.
Jorden har aldrig skådat så omfattande och snabba klimatförändringar som vi kan se i dag, och användandet av fossila bränslen är en bidragande orsak. Konsekvenserna är allvarliga och inkluderar bland annat avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer och extremväder.
För att uppmärksamma och råda bot på klimatförändringarna enades världens ledare år 2015 i en global gemensam ansträngning som resulterade i Parisavtalet. Ett avtal som fastställer att den globala uppvärmningen ska vara maximalt 2°C, men önskvärt är att landa under 1,5°C, år 2030.
2015 antog också FN:s generalförsamling de 17 globala målen för hållbar utveckling som en del av Agenda 2030. Genom dessa har värdens ledare förbundit sig att skapa en mer hållbar värld för alla.
Jordens medeltemperatur ökar med varierande grad beroende på länder och städers geografiska läge. I Sverige, som ligger nära en av polerna, går ökningen snabbt och vi närmar oss en ökning på 2°C med stormsteg. Störst ökning förväntas i norr.
Klimatförändringarna påverkar hela samhället och kommer få effekter för olika ekosystem och samhällssektorer.
Ökad nederbörd främst under vinterhalvåret, vattenbrist och torka under sommarhalvåret, ökad risk för översvämningar och förflyttade temperaturzoner är rimliga effekter att vänta.
Detta kommer i sin tur påverka och få konsekvenser för teknisk infrastruktur (vägar, bebyggelse, dricksvattenförsörjning), den gröna sektorn (förskjutna växtperioder, torkstress) och uppvärmning av sjöar och hav.
I Sverige kommer vi sannolikt få en förlängd vegetationstid och odlingstid för lantbruket, vilket kan bidra till större skördar. Även turismen kan gynnas.
Enligt en rapport framtagen av SMHI så beräknas temperaturen i Värmland öka med ca 3 grader vid begränsade utsläpp och ca 5 grader vid höga utsläpp till slutet av seklet. Temperaturökningen ser ut att bli ungefär lika stor för alla säsonger. Vegetationsperiodens längd ökar med 1-2 månader och antalet varma dagar blir fler.
För Värmlands del ses också en ökning av årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och den procentuellt största ökningen sker vintertid.
Årsmedelnederbörden ökar med ca 20 % och kommer öka mest vintertid, norra delen av länet visar vid höga utsläpp en ökning på 40 %. Vi ser också att den kraftiga nederbörden ökar.
Antalet dagar med snö varierar kraftigt över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10-15 dagar per år till 20-40 dagar mot slutet av seklet.
Inom Länsförsäkringar Värmland arbetar vi regelbundet med att identifiera, hantera och bedöma våra klimatrelaterade risker. Som en lokal aktör i Värmland med kunder spridda över hela länet så delar vi kundernas klimatrisker. Det gäller såväl fysiska risker som omställningsrisker.
Tillsammans med våra kunder kan vi anpassa befintliga fastigheter till att stå emot en översvämning bättre. Det skulle i förlängningen kunna reducera ekonomiska förluster och även undvika det klimatavtryck som en potentiell reparation av skadan kan bidra till.
