- Länsförsäkringar AB-koncernens samtliga portföljers investeringar i hållbarhetsinriktade obligationer uppgick till cirka 24,5 miljarder kronor, motsvarande 21 procent av totalt förvaltat kapital, per juni 2022. Koncernens investeringsportföljer är knutna till Länsförsäkringar Liv, Länsförsäkringar AB, Agria, Gruppliv samt Fondliv.
Hållbarhetsinriktade investeringar
Länsförsäkringar Livs Kapitalförvaltning investerar i hållbarhetsinriktade obligationer och bolag. Investeringarna ska bidra till hållbart värdeskapande, vår klimatsmarta vision och ett urval av FNs globala mål.
Hållbarhetsinriktade obligationer är ett samlingsbegrepp för gröna, sociala och tematiska obligationer (till exempel vattenobligationer) som ges ut av företag, organisationer eller stater. Obligationerna finansierar projekt inom exempelvis förnybar energi, fossilfria transporter samt sjukvårds- och utbildningsplatser. Utgivare av dessa obligationer publicerar ramverk som beskriver hur medel från obligationen ska användas samt återrapporterar vilka projekt som finansierats och dess hållbarhetseffekter.
Investeringar i hållbarhetsinriktade obligationer
- Länsförsäkringar Livs investeringar i hållbarhetsinriktade obligationer uppgick till över 23 miljarder, motsvarande cirka 22 procent av totalt förvaltat kapital, per juni 2023. Utifrån portföljernas investeringar i hållbarhetsinriktade obligationer kartläggs även hur medel har fördelats till FNs globala mål, mätt i kronor. Mest medel har fördelats till: Mål 13 bekämpa klimatförändringar, Mål 7 förnyelsebar energi, samt Mål 11 hållbara städer och samhällen.
- Länsförsäkringar Fondliv, Garantiförvaltningens investeringar i hållbarhetsinriktade obligationer uppgick till över 1 miljard kronor, motsvarande cirka 20 procent av totalt förvaltat kapital, per juni 2022.
Förteckning över hållbarhetsinriktade obligationer
Respektive emittent av hållbarhetsinriktade obligationer i portföljerna presenteras i en förteckning (svensk och engelsk version nedan). I förteckningen summeras bland annat vilka projekt och/eller verksamheter som avses finansieras samt bidrag till utvalda globala mål.
Fördjupning hållbarhetsinriktade obligationer
Graferna som visar hur portföljernas hållbarhetsinriktade obligationer fördelas till FNs globala mål sammanställs i två steg:
- Utgivarnas fördelning av medel kartläggs enligt branschstandarden Green eller Social Bond Principles (GBP) projektkategorier (till exempel förnyelsebar energi).
- Därefter kartläggs projektkategoriernas koppling till FNs globala mål. I det andra steget utgår vi antingen från utgivarnas rapportering eller skattar fördelningen enligt ramverket "Nordic Public Sector Issuers: Position Paper on Green Bonds Impact Reporting".
Beräkning av dessa obligationers hållbarhetseffekter håller på att kartläggas. Preliminära resultat visar på betydande positiva effekter bland annat sett till både undvikta klimatutsläpp, samt minskning av faktiska klimatutsläpp till följd av bland annat energieffektivisering.
Vår förväntan är att samtliga emittenter ska upprätta och publicera ett ramverk där intentionerna, projektkategorier och återrapportering för grön, social och/eller tematiskt hållbar finansiering beskrivs. Ramverket bör utformas i linje med de övergripande principer för gröna eller sociala obligationer, alternativt riktlinjer för hållbara obligationer, som utvecklats av branschorganet ICMA (International Capital Market Association). Vidare är vår förväntan att aktörer som ger ut en sådan typ av obligation bör anlita en extern part med expertis inom hållbarhetsfrågor för bedömning av ramverket, alternativt anlita en oberoende part (ex revisor) för uppföljning av hur medel från obligationen har använts.
Vid direktinvesteringar i denna typ av obligationer bedömer vi bl.a. emittentens ramverk sett till fokus, utlåtanden som gjorts om ramverket, effektrapportering för utestående obligationer samt emittentens övergripande arbete med ansvarsfullt företagande. Vidare följer vi på minst årsbasis upp hur medel från obligationerna har använts och efterfrågar uppskattning av hållbarhetseffekterna.
Gröna obligationer ges ut av företag och organisationer med syfte att finansiera projekt med tydlig miljö- och klimatnytta. För att ge ut obligationen ska utgivaren (emittenten) uppfylla Principer för gröna obligationer (Green Bond Principles) som utvecklats av branschorganisationen ICMA (International Capital Market Association). Medel från gröna obligationer är öronmärkta för de projekt som uppfyller projektkategorier som emittenten definierat. EU lanserade 2020 en frivillig standard för gröna obligationer (EU Green Bond Standard). Jämfört med branschstandarden för gröna obligationer (Green Bond Principles) ska emittenter som vill följa EU:s standard även anlita en tredje part (t.ex. revisor) för att verifiera och bestyrka att medel från obligationen har använts till vad som var tänkt enligt ramverket.
Sociala obligationer liknar gröna obligationer i bemärkelsen att projekten som finansieras av obligationerna måste uppfylla Principerna för sociala obligationer (Social Bond Principles), som har utvecklats av branschorganisationen ICMA (International Capital Market Association). Medel från sociala obligationerna är öronmärkta för projekt som uppfyller de projektkategorier som definierats och projekten syftar till att uppnå positiva, mätbara sociala resultat. Sociala projektkategorier kan omfatta basinfrastruktur (t.ex. rent dricksvatten, avlopp och sanitet), grundläggande samhällstjänster (t.ex. utbildning, hälsa och sjukvård) och livsmedelsförsörjning. I samband med utbrottet av Covid-19 har obligationer kopplade till sjukvårds- och hälsoinsatser emitterats av olika över- och mellanstatliga organisationer, tex av Europeiska Investeringsbanken.
Länsförsäkringar Liv och de andra investeringsportföljerna inom Länsförsäkringar AB har investeringar i de noterade svenska skogsbolagen SCA och Holmen. Efter genomförda analyser som beaktar EU Disclosureförordningens (SFDR) testkriterier i kombination med Länsförsäkringar ABs kompletterande utvärderingskriterier bedöms bolagen vara hållbara investeringar. Testen inom SFDR fokuserar på bidrag till hållbara mål, praxis för god styrning och att bolagen inte orsakar betydande skada.
Därutöver anses skogsbolagen långsiktigt ha goda förutsättningar att bidra till hållbart värdeskapande för kunder, klimatet och samhället. Skogsråvara kan ersätta fossila bränslen och andra material som är CO2-intensiva vilket leder till klimatnytta. Det finns även potential att använda cellulosa i batteritillverkning, upplåta mark för förnybar energiproduktion samt att biprodukter som grenar kan användas för produktion av biobränslen. Vidare medför en ansvarsfullt brukad skog med nettotillväxt positiva klimateffekter eftersom skogen binder koldioxid.