Hantverket är gammalt men Johanna Hildingsson ung. Den kombinationen är ett framgångsrecept - inte bara på hälsingeostkaka. Nu får Johanna ta emot priset Ung Växtkraft Gävleborg 2019.
Text Ola Liljedahl
Bild Stephane Lombard
Forsa Gårdsmejeri ligger i en vacker bygd. Det är det första man tänker när man rullar dit med bilen. Det andra man tänker på är att det inte kan vara helt lätt att bära arvet från sexton generationer kvinnor som gjort ostkaka på gården - varav de senaste tre generationerna tillverkat den professionellt för försäljning. Johanna Hildingsson minns ett samtal med mamma Annika för sju år sedan. Mejeriet tog för mycket tid. Mamma funderade på att lägga ner. Hon hade fullt upp med köttproduktionen. Johanna skrattar:
- Det var liksom, känn ingen press men tar du inte över bryts den här traditionen…
Man kan hantera sådant på två sätt. Antingen blir tyngden så stor att man blir lika platt som de slitna trägolven i hälsingegården – eller kan kvinnokraften från tidigare generationer lyfta dig till nya höjder. Behöver vi säga att Johanna valde den senare vägen?
Gammelmormor, mormor Birgitta, mamma Annika och de andra är hennes pinnar på stegen mot framgång. Deras kunskap, idéer och tankar förvaltar hon och utvecklar. Det sista, att utveckla, är viktigt.
- Jag bestämde mig för att satsa på det här. Först gick jag parallellt med mamma i ett par år för att lära mig hantverket. Sedan, när jag var 24, tog jag över och bestämde mig för att inte bara förvalta utan ta det ett steg till.
Sagt och gjort. Hon satte sig ner och gjorde en femårsplan. Hon sökte investeringsstöd, pratade finansiering med banken och fick en mentor. Si och så skulle företaget utvecklas och det här och det där måste hon göra för att det skulle expandera. Resultatet ser vi idag.
- Nya lokaler, dubblad produktion, fler produkter, kursverksamhet. Jag gick en utbildning för att förstå kemin i mejeriprocessen. I de gamla recepten handlar mycket om att röra med en viss träslev åttio gånger i högervarv och inte när det regnar. Men det var ju för att de inte kunde ystning i grunden. Misslyckades det och det regnade ute gissade de att det berodde på regnet, ler hon.
Hon är uppväxt på en stor hälsingegård 200 meter från mejeriet, beskriver sig själv som en ”bondunge som inte gick lekis och fritids utan lekte på gården och sov middag på ett traktorgolv”. När hon nu köper 50-60 000 liter mjölk per år är det från bönder hon känner sedan barnsben i gårdar runt omkring. Hälsingeostkakan är fortfarande grunden men hon gör numera även pressade hårdostar, halloumi och en del annat. Och företaget växer. Snabbt.
- För mig är det viktigt. Jag ser mig inte enbart som mathantverkare. Jag är företagare också. Jag har gått all in för att utveckla det här och att få pris, som när jag blev Årets Småföretagare på Hylla Hudikgalan förra året, och att få Ung Växtkraft Gävleborg-priset nu inspirerar mig bara att satsa ännu mer, säger hon. Samma sak när hon vann guld i SM i Mathantverk.
- Klart att jag skulle kunna känna att nu rullar det på, nöja mig med det och slå mig till ro. Men sådan är inte jag. Jag vill framåt, utveckla, hitta nya vägar…
Men det är förstås inte bara att blunda och gasa. En strategi är viktig i idéflödet.
- I januari varje år skriver jag en målplan för året. En långsiktig och en kortsiktig. Dessutom har jag en dreamboard där jag kan plocka saker från ibland, förklarar hon.
En dröm – eller man kanske ska säga plan - nu är att köpa en större ostpress. Förr fick hon bara frågor om ostkakan. Nu får hon allt oftare frågor om företagande också.
- När människor ber mig om råd säger jag nätverk, nätverk, nätverk… Gå på frukostmöten, håll er framme, engagera er i branschorganisationer, lyssna på människor som varit med, prata med myndigheter. Klart de har en massa kunskap. Ta hjälp!
Medan vi går runt i mejeriet och hon förklarar tillverkningsprocessen berättar hon att hon ser som sitt ”mission in life” att sprida kunskap om hälsingeostkakan. Och då pratar hon inte om Hälsingland.
- Här vet folk vad det är. Att den är gnissling, att det går tio liter komjölk för att göra ett kilo, att recepten är många och så vidare. Men jag vill att hälsingeostkaka ska finnas överallt. Kan småländsk ostkaka säljas i hela landet kan hälsingeostkakan det också. Det mesta jag producerar, 5-6 ton produkter per år, säljs lokalt men jag har faktiskt även en återförsäljare i Stockholm numera.
Hon sitter i styrelsen för Sveriges Gårdsmejerier.
- Där driver vi frågor både nationellt och internationellt. Det är viktigt och det är dessutom, rent personligen, bra för mig eftersom nätverket växer.
Och på tal om internationellt.
- När jag och min sambo reser någonstans kollar jag alltid om det finns något gårdsmejeri som jag, eller vi då, kan besöka. Jag säger att det ska gå snabbt men det slutar med att jag är där i tre timmar medan sambon suckar…
Hur mycket hon egentligen jobbar?
- Haha, räknade jag timmar skulle jag bli deprimerad. Men jag är ju själv varumärket. Det inser jag nu. Det är viktigt att jag är ute och syns. En del som inte vet vad jag heter kallar mig faktiskt Ostkakan…
FAKTA:
Johanna är en ung driven företagare som med sin ostkaka utvecklar landsbygden. Johanna driver sedan några år tillbaka Forsa Gårdsmejeri beläget på Ystegårn i Hillsta utanför Näsviken. I gårdsmejeriet producerar hon bland annat ostkaka med recept som sträcker sig tillbaka i generationer, även halloumi och andra ostar finns i sortimentet. Johanna ser till att locka turister och även lokalbor till bygden och levererar även sina produkter till butiker och grossister långt utanför kommungränsen vilket sätter bygden på kartan även nationellt.
2018 går priset Ung Växtkraft Gävleborg till paret Emma Heed och Andreas Hellmont på gården Västergrängsjö i Gnarp. Möt två mjölkbönder som trivs med livsstilen, det småskaliga och som vill fortsätta växa stadigt – men inte för snabbt.
