Ny undersökning visar: Hög tillit mellan svenskar – men stora lokala variationer

– Det är viktigt att ta de stora skillnaderna i tillit på allvar om Sverige ska fortsätta vara ett högtillitssamhälle, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern.

Resultaten kommer från slutrapporten från Tillitsbarometer 2, ett forskningsprojekt på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Rapporten visar att den så kallade generella tilliten i Sverige fortsätter att vara stabil – till och med svagt uppåtgående. År 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent av de boende i de undersökta kommunerna att man kan lita på de flesta, år 2017 var andelen 57,6 procent. 

Samtidigt varierar den generella tilliten både geografiskt och demografiskt i landet. I kommuner som Storuman och Piteå instämde runt 77 procent i påståendet att man kan lita på de flesta. Siffran för kommuner som Ronneby, Laxå och Hofors låg på mellan 53 och 55 procent.

Skillnaderna mellan storstädernas stadsdelar var ännu större. I stadsdelen Södermalm i Stockholm svarade över 78 procent att man kan lita på de flesta och i Limhamn-Bunkeflo i Malmö över 70 procent. Detta kan jämföras med stadsdelen Rågsved i Stockholm med en generell tillit under 43 procent och med Rosengård i Malmö med en generell tillit på strax under 28 procent.

– Den höga tilliten i Sverige är viktig för att hålla samman vårt samhälle, samtidigt kan vi inte ta tilliten för given. Tillitsbarometern är ett viktigt forskningsprojekt som sprider kunskap om den svenska tillitens förutsättningar, säger Peter Griepenkerl Lööf, chef för Länsförsäkringars Forskningsfond.

Tillitsbarometern undersöker också den så kallade lokalsamhälletilliten – ett sammanlagt mått på tillit till grannar, till de som bor i samma bostadsområde och till de som bor i samma kommun. I ett flertal kommuner uppvisar lokalsamhälletilliten en negativ utveckling. Samtidigt ökar människors upplevda otrygghet. År 2009 svarade 21 procent i de undersökta kommunerna att de var oroliga för att gå ut ensamma i mörkret där de bor. År 2017 var andelen 27 procent, med stora lokala skillnader.

– I kommande studier ska vi undersöka om dessa trender kan vändas eller om en fortsatt sjunkande trygghet via försämrad lokalsamhälletillit kan påverka även den generella tilliten negativt, säger Lars Trägårdh.

Tillitsbarometern är en befolkningsundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) har utfört på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola åren 2009 och 2017 med huvudfinansiering från Länsförsäkringars Forskningsfond. Undersökningen är en bred studie av social tillit i Sverige. Resultatet från Tillitsbarometer 2 har nu redovisats till Länsförsäkringars Forskningsfond.

Länk till Länsförsäkringars pressrum: https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/
Länk till Länsförsäkringar på Twitter: https://twitter.com/forsakringar

För ytterligare information kontakta:
Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal Bräcke högskola, 070-926 48 78, lars.tragardh@esh.se
Peter Griepenkerl Lööf, chef Länsförsäkringars Forskningsfond, 072-147 13 10, peter.griepenkerlLoof2@lansforsakringar.se

Bilagor

• Statistik: Generell tillit, lokalsamhälletillit och otrygghet, per kommun/stadsdel
• Resultat från undersökningen
• Så har undersökningen gått till

Korta fakta om Tillitsbarometern

• Genomförs av Ersta Sköndal Bräcke högskola med Lars Trägårdh som forskningsledare och finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond.
• Baseras på data framtagna av SCB.
• 6 463 personer deltog år 2009 och 10 213 personer år 2017.
• Jämför 2009 och 2017.

Ta del av resultaten
Under rubriken ”Tillitens geografi” finns:

• Slutrapport Tillitsbarometern 2
• Populärvetenskaplig sammanfattning